Djupa klyftor i dagens Kina
Från fattigdom till näst största ekonomin på 30 år
Kina har på 30 år gått från utbredd fattigdom till att bli världens näst största ekonomi och till och med blivit det skuldtyngda USA:s bankir.
Serien Kina om Kina som startade i SVT2 förra tisdagen och som också kan ses på URPlay, ger en intressant inblick i detta förändrade Kina. Många röster kommer till tals, ovanligt öppna, både arga bönder och trötta småföretagare, intellektuella representanter för den ”nya vänstern”, nöjda medelklassare, gamla kvinnokämpar, dryga partigubbar och författare som Yu Hua som tycker att Kina fått ”den värsta sortens kapitalism”
När Deng Xiaoping inledde sin reformpolitik 1978, var klasskillnaderna obetydliga, men övergången till en USA-inspirerad marknadsekonomi där staten tar minsta möjliga sociala ansvar och varken skolgång eller sjukvård är fri har skapat ett klassamhälle med djupa klyftor.
Enligt de styrande är de fattiga fattiga för att de envisas med att bo kvar på landet. Samtidigt har de 250 miljoner migrantarbetarna som flyttat till städerna från landsbygden sämre försäkringar än de som fötts i städerna, de har så låga löner och långa arbetstider jämfört med till exempel medelklassen att det inte är hållbart. De har börjat protestera, strejka och organisera sig för bättre villkor. Om denna sorts ”sociala oro” är ett hot eller en möjlighet för Kina, finns det olika åsikter om.
