Sådan var Tolstojismen
"Trots romanframgångarna tvivlade han på diktandets värde och led av att tillhöra den privilegierade klassen"
Få författares liv fascinerar lika mycket som deras påhittade gestalters. Lev Tolstojs är ett undantag. Som ung officer och adelsman stred han i Krimkriget, levde sen ett utsvävande ungkarlsliv i moskva och S:t Petersburg tills han gifte sig med en 18-åring, flyttade tillbaka till lantgodset och fick 13 barn.
I femtioårsåldern genomgick Tolstoj en omvändelsekris liknande hans alter ego Levins, i Anna Karenina. Trots romanframgångarna tvivlade han på diktandets värde och led av att tillhöra den privilegierade klassen.
Han utformade en egen troslära utifrån Bergspredikans budskap om egendomslöshet och kärlek, klädde sig som en enkel bonde, blev vegetarian och radikalpacifist. I den katolska tidskriften Signum, 7/2010 förklarar Elisabeth Stenborg Tolstojs lära närmare. det var en slags pragmatisk urkristendom utan dogmer, utan kyrka, utan sakrament och utan tro på Kristi uppståndelse eller själens odödighet. Räddningen för mänskligheten skulle vara en återgång till primitiva levnadsförhållanden med alla personers idoga arbete med jorden, icke-våld och sexuell avhållsamhet. Svårast att förstå är att den store författaren förkastade hela den ”depraverade civilisationen”, kulturarvet och all konst utom den religiösa.
