På flykt undan krig – i Sverige
Claes Wahlin läser Jerker Virdborgs nya roman
Publicerad 2017-09-21
I Willy Kyrklunds berättelsesamling 8 variationer finns det ett prosastycke med titeln ”Fuga”. Tjugo sidor om en man på flykt i natten. Han hamnar på lite olika platser, men går likväl i cirklar, ständigt nya, misslyckade försök varje natt. Precis som berättelsens konstruktion, ett antal variationer på en grunddramaturgi.
”Natt och flykt” är de ord som inleder och avslutar Kyrklunds lilla mästerstycke. Natt och flykt är också vad Jerker Virdborg i sin 400 sidor långa roman Sommaren, syster skildrar. Sverige har drabbats av inbördeskrig. Läsaren vet ingenting om orsakerna, heller inte om vilka grupperna är eller vad de står för. Blott att handlingen tilldrar sig en sommar i en nära framtid.
Erik och Anna, bror och syster, är på flykt. Hon är militärutbildad, oerhört skicklig med vapen, kan strategi och är hela tiden på sin vakt. Han, Erik, är den som berättar och skriver ner händelserna under sommaren. Han är inte riktigt som andra, någon form av autism gör honom starkt beroende av sin syster.
Han har i alla fall två förmågor. Han kan skriva, och han registrerar allt. Flora och fauna vet han att beskriva med stor exakthet. Han skildrar lika mycket den svenska naturen, mest skog, som det de båda flyktingarna råkar ut för. Naturens skiftningar skapar ett lugn i det ständiga kaoset runt omkring.
De flyr från plats till plats, letar mat, är oerhört misstänksamma mot de människor de möter, men några slår de i alla fall följe med en tid. Övergivna hus, lik i diken eller en barnaskara utan vuxna är sådant de passerar. De drar sig så småningom mot havet efter att ha vandrat genom Västergötland under sommaren. Där ska det finnas båtar, en möjlighet att fly landet. Erik minns och refererar närmast ordagrant en bok han har läst om de amerikanska atomsprängningarna under det sena 1940- och 50-talen. Vid ett tillfälle passerar de en avspärrad plats där skyltar varnar för radioaktivitet. Möjligen är det en omfattande katastrof som har skapat anarkin och inbördeskriget.
”Sommaren, syster” är alltså en roman som förlägger den pågående, globala flyktingkrisen till Sverige. Hur skulle konsekvenserna av ett inbördeskrig för oskyldiga, vanliga människor se ut här, i Sverige i dag? Man kan se stoffet i Virdborgs roman som ett slags översättning från, säg, nordafrikanska erfarenheter, till hur en sådan flykt skulle gestalta sig i Sverige om anarki rådde.
Så långt lyckas han, men systern, Anna, är lite för mycket av en hjältinna. Hon hör mer hemma i en thriller. En perifer gestalt som Rita, en gumma som lyckats överleva mot alla odds, är mer intressant. Erik som berättare ger också prosan en konkretion, visserligen en konturskarp sådan, men som aldrig lämnar handlingens yta. Romanen vacklar mellan thrillerns framåtdrivande dramaturgi om hur det ska gå, och att undersöka flyktingens erfarenheter. Syskonskapet som tema står vad avser det senare snarast i vägen, eftersom Erik helt enkelt inte vet hur man skriver något annat än det han ser och uppfattar.
