Otyglat charmig
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-09-13
Jag red aldrig som barn, var alldeles för harig för att närma mig de enorma djuren – en liten spark med bakhoven så var man död – men jag läste massor av hästböcker. Plöjde långa serier om hästar och deras ryttare, smittad av samma fascination inför en späd liten flickkropps makt över ett jättedjur som de modiga, de som gick till stallet på riktigt.
Men vad som höll mig borta var inte bara de stora, opålitliga djuren, också de späda, opålitliga flickorna skrämde mig, stalldörren som slöt sig kring barnsvett och maktspel.
När nu de två vuxna hästtjejerna Ann Petrén och Lotta Telje åter intar stallet finns allt det där med. Friheten och kontrollbehovet. Den berusande känslan av makt och stallet som gömställe när livet känns för svårt och läskigt att slåss emot.
Med en drivande Birgitta (Ann Petrén) som vill sprida hästens evangelium till hela världen och en Meg (Lotta Telje) som stretar mot väninnans exploatering av hennes privata passion skapas en liten ramhandling. Fast den är ganska lös i konturerna och inte särskilt viktig. Det är kabaré, om än mellan grovhyvlade stallväggar, och det är numren som räknas. Som när Birgitta tar över scen som Calamity Jane och lockar fram en sexig Wild Bill Hickok ur den reserverade Meg – bara ett av alla tillfällen då de balanserar så länge på kanten till utklädningslådan att jag börjar oroa mig för att det hela ska falla sönder i ”vuxna människor låtsas och leker”- trams. Fast så räddar de det hela med sin suveräna tajming och absoluta kontroll över varje liten ansiktsmuskel. En exakthet som gör maskeradleken till ett prövande av möjliga angreppssätt på det skrämmande livet utanför stallet.
Lucas Svensson, Martina Montelius och Margareta Garpe har skrivit texter och här finns precis den avvägning mellan poetiska associationslekar, skojiga spex och vardagsskärvor som man kan förvänta sig med den blandningen ord i säcken.
Och även om Upp i sadeln är en aning ojämn och liksom saggar ibland i tempo och täthet så är den obrutet charmig, uppburen av två suveräna skådespelare. Lotta Telje och Ann Petrén tar sig alltid upp i sadeln igen, tar tyglarna och rider vidare.
Jenny Aschenbrenner
