Stoppa vinsterna på asylsökande
De privata företag som hyr ut asylboenden till Migrationsverket fortsätter att göra storvinster. Det har SVT visat i en granskning som omfattar de 30 största företagen i asylboendebranschen, för att ordna boende åt människor på flykt har blivit just en bransch. Och lönsam dessutom.
I några fall blir varannan krona myndigheterna betalar ut ren vinst.
Det hade kunnat vara en grundlektion i marknadsekonomi. Tillgång och efterfrågan, sådana saker.
Naturligtvis är det resultatet av flyktingsituationen och indirekt av kriget i Syrien och andra konflikter. Den senaste prognosen från Migrationsverket pekar mot att nästan 75 000 människor i år kommer att söka asyl i Sverige. En skärva av världens katastrofer.
Skapat marknad
Det har skapat en marknad för driftiga entreprenörer som kan erbjuda ett tillfälligt boende. Lägenheter eller andra mer permanenta lösningar räcker inte till. Den allmänna bostadsbristen gör dessutom att människor inte kommer vidare.
Gamla hotell, ödsliga kursgårdar eller i stort sett vilket större hus som helst får duga, och i delar av landet står den sortens byggnader tätt. Eftersom det är säljarens marknad finns det utrymme att göra snabba vinster som kan slussas vidare till aktieägarna eller andra delar av företaget.
I början av sommaren skildrade Aftonbladets ledarredaktion situationen i en reportageserie under rubriken “Sverige och flyktingarna”.
Provocerande vinster
Att enskilda personer, stora koncerner och förhoppningsfulla småföretagare gör förmögenheter på asylverksamheten är nog så provocerande. De en och en halv miljard kronor som Migrationsverket hittills i år betalat för tillfälliga boenden är trots all skattepengar.
Ändå är de privata övervinsterna kanske ändå snarare ett symptom på att systemet inte fungerar än dess orsak. För samma brist som gör det möjligt för de privata värdarna att plocka ut miljonvinster innebär också att Migrationsverket till exempel tvingats acceptera att boenden koncentrerats till avfolkningsbygder. Det har skapat ett tryck på kommuner som till exempel Norberg som skildrades i ledarsidans reportageserie.
Samtidigt gör situationen att det blir svårare att ställa krav. Trots frivilliginsatser och engagemang tvingas människor som redan är pressade leva under villkor som är ett direkt hinder för deras möjligheter att komma in i det svenska samhället.
Fyra lösningar
I artikelserien från i juni pekade vi på fyra konkreta åtgärder som skulle kunna bidra till ett bättre flyktingmottagande. Det handlade om att förstatliga asylboendet, om att kommunerna måste få tillräckligt hög ersättning, om att bygga mer och om att strama upp EBO, reglerna för eget boende.
Förslagen skulle förstås inte lösa alla konflikter eller problem, men de skulle bidra till att förbättra det svenska mottagandet av asylsökande.
Och det är något som måste göras, för kommunernas skull, för integrationens skull men framför allt därför att människor som flyr för sina liv inte ska behöva drabbas av privata företags jakt efter ekonomisk vinst.