Mejla

Jonna Sima

Mediechefer vägrar se verkligheten

På Clubhouse får även Icke-vita ordet

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I torsdagens ”Kulturveckan” i SVT debatterade grundaren av Black Lives Matter Sverige, Aysha Jones, och SVT:s programdirektör Jan Helin en diskussion som startade på Clubhouse.
Foto: Skärmdump SVT Kulturveckan
I torsdagens ”Kulturveckan” i SVT debatterade grundaren av Black Lives Matter Sverige, Aysha Jones, och SVT:s programdirektör Jan Helin en diskussion som startade på Clubhouse.

LEDARE

På kort tid har sociala medier-appen Clubhouse väckt stor uppmärksamhet. Till skillnad från Facebook, Instagram och Twitter handlar det inte om att skriva inlägg eller publicera bilder – utan om att prata. Vem som helst kan skapa en grupp och bjuda in till samtal som moderator om valfritt ämne. Därefter kan de som är inloggade ansluta till diskussionen och antingen delta själva genom att bli inbjuden av moderatorn eller räcka upp handen som på vilket ABF-möte som helst. De flesta väljer att bara lyssna och gå in och ut ur olika grupper.

Än så länge krävs en inbjudan för att gå med i Clubhouse, något som gett appen en exklusivitet och byggt en hajp kring fenomenet.

”The girls and the gays” var tidiga

21-åriga Samia Mohamed var en av de första på Clubhouse. Hon blev inbjuden redan i november förra året och då var det knappt någon som pratade svenska där, berättar hon för Kulturnytt i P1.
– Då var det the girls and the gays, säger hon.
Inom reklamvärlden talar man om early adopters, det är ofta unga tjejer och hbtq-personer som är nyfikna och vågar testa saker före andra. Senare hänger den stora massan på. Enligt Samia Mohamed brukar man i USA krasst säga att först måste man få svarta att haka på för att vita ska bli intresserade. Men för att det ska bli intressant för kapitalet måste sedan vita ta över fenomenet.

Där är Clubhouse lyckligtvis inte än, även om journalister, opinionsbildare och olika typer av influencers allt mer börjar ta plats på plattformen. Men fortfarande är det en annan sida än den som brukar höras mest i debatten som dominerar på Clubhouse. Diskussionerna kretsar mycket kring att vara rasifierad i Sverige, om att uppleva rasism och om bristen på mångfald och representation av minoriteter och olika etniciteter i medier och i den offentliga debatten.
Förra helgen hölls en diskussion om rasism och representation på arbetsplatsen mellan höga mediechefer och bland grundaren av Black Lives Matter Sverige, Aysha Jones.

Debatten tog avstamp i det upprop som medarbetare inom Public Service skrev på i höstas. Uppropet handlade om att medarbetarna hade upplevt rasism på redaktionerna och tycker att nyhetsvärderingarna inte tar tillräckligt stor hänsyn till att Sverige är ett mångkulturellt land.

SR-chefer slog bakut

Reaktionen från chefshåll på SVT och SR lämnade en hel del att önska. Istället för att lyssna in kritiken sparkade de bakut och tyckte att kritiken minsann var missvisande. Ett beslut togs att de som skrivit under uppropet inte längre ska få bevaka frågor som rör rasism eller Black Lives Matter.
Men problemet går inte att sopa under mattan. På Clubhouse kokar debatten kring de här frågorna. Det är oerhört intressant och lärorikt att höra många välformulerade åsikter kring vad som är fel och vad som kan göras bättre och hur.

Många ville avfärda Clubhouse som en fluga. De kommer sannolikt få fel. I en pandemi har den här typen av plattform visat sig ha en unik potential för mänskliga möten och nya röster att höras. Stora etablerade medier som Aftonbladet och Public Service gör klokt i att lyssna på vad de har att säga.

Av: Jonna Sima

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.