Facket larmar: ”Folk bränns ut innan de är 30”

”Situationen blir värre och värre” • Vill skärpa regler • Skepticismen mot praktikanter • Tystnadskulturens grepp

Publicerad 2023-01-12

Praktikanterna i tv-branschen får uppbackning.

Nu larmar även facket.

– I dag skulle jag säga att det är en ohållbar situation, säger Simon Norrthon, ordförande i fackförbundet Scen & Film.

Fackförbundet Scen & Film, tidigare Teaterförbundet, riktar sig till scen-, tv- och filmbranschen. Flera av de stora produktionsbolagen, som Baluba och FLX, har tecknat Scen & Films kollektivavtal. Men det finns också bolag som av olika anledningar undviker facket och dess avtal, så som Fremantle, Mastiff och Strix Television.

Nu larmar Scen & Film om något de beskriver som en ”ohållbar situation”.

– Praktiksituationen blir värre och värre då produktionsbolag tackar ja till projekt utan tillräckliga resurser. Det är väldigt tufft i dag på inspelningarna. Det är ett problem även på dramasidan, men främst för realityprogram, så kallad non-scripted tv, säger skådespelaren Simon Norrthon, ordförande i Scen & Film.

”Kanaler och produktionsbolag är stolta över att man har infört visselblåsarfunktioner, men det är ju ingen som använder dem och det tycker jag man ska ta till sig av”, säger Norrthon.

En anledning till att produktionerna bemannar upp med oavlönade praktikanter är bristen på erfaren personal, något som facket beskriver som ett ”missbruk” av oavlönad arbetskraft.

Simon Norrthon är övertygad om att allt hänger ihop med arbetsmiljön. Många lämnar yrket tidigt, dels för att det är svårt att kombinera med familj och fritid, men också för att de går in i väggen.

– Branschen skriker efter människor, men vi måste ta hand om de vi har. Folk bränns ut innan de är 30. Det är inte okej.

– Ska branschen kunna rekrytera hållbart och vara attraktiva arbetsgivare så måste man också erbjuda schyssta villkor och praktikfrågan är ju en sån fråga som vi verkligen tittar på nu och vill få ordning på.

Tystnadskulturen och oron

Aftonbladet har pratat med flera personer som berättar om missförhållanden på tv-inspelningar och ett utnyttjande av praktikanter. Samtliga vittnar om att det finns en utbredd tystnadskultur i branschen, något som också facket kan bekräfta.

– Så är det definitivt. Det har vi vetat länge och arbetsgivarna är måna om att råda bot på det, det säger man iallafall, säger Simon Norrthon.

Han menar att tystnadskulturen länge har varit ett stort problem, inte minst i samband med metoo.

– De med otryggast anställning och lägst löner, ju yngre man är, ju mer kvinna man är, desto mer utsatt är man. Och det är precis samma sak här. De som är mest utsatta här är ju praktikanterna. Det är de som har absolut tuffast på inspelningarna. Och om de höjer rösten så finns det en uttryckt oro för att man blir en ”troublemaker”, en som inte får komma tillbaka.

Den 17 december 2021 infördes en ny visselblåsarlag som gör att man ska kunna larma om missförhållanden på sin arbetsplats med skydd från repressalier. Visselblåsarsystemet finns till för all personal på en arbetsplats, såväl anställda som praktikanter.

– Kanaler och produktionsbolag är stolta över att man har infört visselblåsarfunktioner, men det är ju ingen som använder dem och det tycker jag man ska ta till sig av och fundera på varför är det så, säger Norrthon.

Dessutom är facket skeptiska till praktikkulturen i stort.

– Utbildningarna skickar ut sina elever på praktik utan att säkerställa att de får en rimlig uppgift, för det är också ett billigt sätt att undervisa, att skicka ut elever på praktik. Då slipper skolan tillhandahålla lärare och sånt. Men vi ser också att produktionsbolagen tar emot praktikanter utan att kunna erbjuda tillräcklig handledning.

”Arbetsgivarna tar inte sitt ansvar”

För att nysta i branschens många problem har de tongivande aktörerna inom film och tv bildat en yrkesnämnd som ägs av producenter, fackförbund, arbetsgivarorganisation, filmregioner och kanaler.

– Några av målen där är dels att skapa fler och tydliga utbildningsvägar in i yrket så att vi får fler validerade och kompetenta filmarbetare. Men också att professionalisera branschen så att medarbetare har tillräcklig kompetens för den uppgift man har, säger Simon Norrthon.

I dag saknar branschen tillräcklig ledarkompetens och arbetstiderna är alldeles för hårt pressade, menar Norrthon.

– Vi försöker reda i frågan men det går för långsamt och jag tycker inte att arbetsgivarna tar sitt fulla ansvar för arbetsmiljön på inspelningsplats.

– Ska vi ha en hållbar industri i Sverige så måste vi ha bättre förutsättningar för att producera hållbart. Och praktikfrågan är en kärna i det där. Vi behöver praktikanter som kan lära sig yrket. Men de ska lära sig yrket, inte jobba.