LISTAN: Varför pratar vi inte om Steven Tylers solkiga förflutna?

Sofia Bergström väljer fem saker i musikvärlden

Varje fredag turas musikredaktionens medarbetare om att dela med sig av åsikter, tips och nyheter.

Den här veckan förfäras Sofia Bergström över tystnaden kring anklagelserna mot Steven Tyler och återstiftar bekantskap med Linkin Parks stora genombrottsalbum.

Aerosmiths sångare Steven Tyler är just nu i rättsligt blåsväder – men frustrerande få pratar om anklagelserna.

1. Varför pratar vi inte om Steven Tylers solkiga förflutna?

Det är frustrerande tyst kring Steven Tyler. Aerosmith-sångaren står anklagad för att ha haft en sexuell relation med en minderårig flicka på 70-talet men fallet har fått märkligt lite uppmärksamhet.

Det var i december förra året som Julia Holcomb stämde Tyler för sexuella övergrepp när hon var 16 år, dessutom under en tid när sångaren fungerade som hennes förmyndare. Som en del av bevisningen hänvisade Holcombs advokater till Tylers självbiografi från 2011, i vilken han öppet berättar om sin unga älskarinna: “she was sixteen, she knew how to nasty, and there wasn’t a hair on it.”

I förra veckan kom det första officiella svaret från Tyler och hans advokater. De nekar till anklagelserna och – hör här – hävdar att Tyler borde ha immunitet just eftersom han var målsägandes juridiska vårdnadshavare när de påstådda övergreppen ska ha ägt rum. Tyler bekräftar att han hade ett sexuellt förhållande med den då minderåriga Holcomb men att det skedde med samtycke.

Rättsprocessen måste givetvis ha sin gång men att få pratar om detta är en smärre skandal. I stället är de flesta uppslukade av det infekterade skilsmässodramat mellan Mötley Crüe och Mick Mars inför öppen ridå. Att det har varit veckans stora snackis inom hårdrockvärlden och inte dessa allvarliga anklagelser säger en hel del om människors benägenhet att stoppa huvudet i sanden när ämnet är känsligt. Men även efter släppet av Sky-dokumentären ”Look away”, som tar upp just Tylers och Holcombs problematiska relation, var det oroväckande tyst. Så jag är tyvärr inte förvånad.

Chester Bennington på Bråvallafestivalen 2017 (vänster) och omslaget till jubileumsversionen av ”Meteora” (höger).

2. Linkin Parks genombrottsskiva fyller 20 år

För 20 år sedan slog Linkin Parks ”Meteora” ned i världen med stor kraft. Efterskalven känns än i dag. Det amerikanska bandets andra album fortsätter att inspirera nya generationer av rapmetal-frälsta och erbjuda en inkörsport till hårdrockens värld. Jubileumsboxen, som släpptes på långfredagen, är ett delikat påskägg av demos, studio- och livetagningar på både vinyl, cd och dvd, med en hel del tidigare outgivet. Gåshuden reser sig i givakt varje gång Chester Bennington tar ton.

 Tye Trujillo (längst till höger) går i farsan Rob Trujillos fotspår och lirar thrashig rock i bandet Ottto.

3. Skivorna du kanske missade i mars

Med tanke på den uppsjö av ny musik som sköljer över oss varje vecka är det inte så konstigt att guldkorn emellanåt flyger under ens radar. Tye Trujillo går i farsan Rob Trujillos fotspår och lirar thrashig rock i Ottto som för några veckor sedan debuterade med ”Life is a game”. Fans av Mastodon och psykedelisk progmetal bör omedelbart spana in Witch Rippers ”The flight after the fall”. Black metal-fantaster får i sin tur inte missa det kinesiska soloprojektet Vitriolic Sage och skivan ”梦路”.

Amerikanska rockbandet Tanith levererar ljuvlig 70-talsdoftande rock på kommande albumet ”Voyage”.

4. En tidskapsel från 70-talet

Att lyssna på Tanith är som att utforska innehållet i en tidskapsel som har legat nedgrävd i jorden i 50 år. Den amerikanska trion vadar djupt i 70-talets rockträsk och influeras av band som Thin Lizzy och Blue Öyster Cult. Krispiga gitarrer och ljuva melodier står i fokus och Russ Tippins och Cindy Maynards stämsång är som sockervadd för öronen – även när de sjunger om mobbmentalitet och människans tillkortakommanden.

Den 21 april släpps andra albumet ”Voyage”, som givetvis är analogt inspelat. Hittills finns två förtjusande singlar ute.

Venezuela-kvartetten Cultura Tres laborerar med punk, sludge och Sepultura-rytmer.

5. Metalpunk är det nya svarta

Det finns mycket vackert att hämta i mötet mellan punk och metal. De starkaste exemplen just nu är Forcefed Horsehead och Cultura Tres. På ”Monoceras” levererar det förstnämnda bandet, hemmahörande Oslo, övertygande dödsmetall som har destillerats genom ett smutsigt punkfilter. Venezuela-kvartetten Cultura Tres laborerar på sitt håll med punk, sludge och Sepultura-rytmer. På senaste skivan ”Camino de brujos” zoomar de in på diverse sociala och politiska orättvisor. Alltid med nerv och känsla.

 New Jersey-kvintetten Gel spelar slitstark hardcore.

FEM LÅTAR: slitstark hardcore och härlig heavy metal


“COLD MOON”
Blood Star
Likt ett barn som räknar ner till julafton ser jag med stor spänning fram emot Blood Stars fullängdsdebut ”First sighting”. Av singeln ”Cold moon” att döma väntar ett härligt heavy metal-landskap att cruisa runt i. Madeline Smith sjunger dessutom med ett drabbande djup som brukar ta många år för sångare att utveckla.


“HONED BLADE”
Gel
Lägg Gel på minnet. New Jersey-kvintettens kraftfulla hardcore är tuffare än Dr Martens skoläder. Bandets fullängdsdebut ”Only constant” är en av mina favoritskivor just nu. Jag rekommenderar att även du sliter den med hälsan.

En rätt representativ bild av den ljusfattiga musiken som den nybildade duon Black Birch lirar.


“SCOUR”
Black Birch
Svenska Black Birch är ännu ett band som bemästrar svärta i gränslandet mellan metal och punk. I en drabbande sammansmältning av crustpunk och black metal verkar Gina Wiklund och Ulf Blomberg. Jag ser fram emot att se vad duon kokar ihop i framtiden.


“GUTTER”
Sunrot feat. Bryan Funck & Emily McWilliams
Solen sipprade knappast in i studion när amerikanska Sunrot spelade in skivan ”The unfailing hope”. Deras sludge och post-metal är kallare än en expedition till Nordpolen, med en ljudbild så mördande massiv att det onekligen känns som att kastas ned i rännstenen.


”SPEAK OF THE DEVIL”
Gyrdleah
Black metal-genren har genom åren blivit en grogrund för begåvade multiinstrumentalister som jobbar bäst på egen hand. Britten Flagrum ligger bakom Gyrdleah, som har släppt flera fenomenala singlar inför fullängdsdebuten ”Spellbinder”.


LYSSNA PÅ LÅTARNA HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, Twitter och Spotify för full koll på allt inom musik