Jobbigt Peter Pan-komplex

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-09-14

CHARMIGT Kate Nash är väldigt lekfull, men det blir lite jobbigt i längden, skriver Nöjesbladet recensent Jenny Seth.

Visst är det befriande med en artist som inte är halvnaken eller oavbrutet anspelar på sex, men i längden kan faktiskt flickig gullighet bli minst lika tröttsamt. Kate Nash står på samma scen som vid förra sverigebesöket för två år sen, denna gång med senaste och andra albumet, ”My best friend is you”, i bagaget.

Den brittiska singer-songwritern omfamnar sitt inre barn och satsar på en småknasig och naivistisk stil både när det gäller kläder, scendekor och musik.

I kroppsstrumpa, cape och påskkärringssminkade kinder ser hon ut att ha plundrat utklädningslådan på dagis och vissa av låtarna låter just som om de improviserats fram av en femåring.

Några är sött tralliga, andra trotsigt skrikiga, många har varken vettig melodistruktur eller driv. Lekfullhet kan vara härligt men efter ett tag tippar 23-åriga Nashs barnsliga charm över i ett ganska irriterande Peter Pan-komplex.