”Jag har gjort ett mästerverk”

Ken Ring om nya skivan, familjen och framtiden

Det tog nio skivor.

Men nu är cirkeln sluten.

Ken Ring har kommit hem.

– Jag känner själv att jag gjort ett mästerverk, säger han till aftonbladet.se.

Länge var han skandalernas kung.

I åratal prenumererade han på svarta löpsedlar.

Musiken hamnade i skymundan.

Glömdes liksom bort.

I dag släpper Ken Ring sitt nionde album, ”Äntligen hemma”.

En skiva som belönas med fyra plus av Aftonbladets recensent i en text här intill.

En naken, självutlämnande och brutalt ärlig platta.

Det är hög tid att musiken får stå i centrum.

Det är dags att träffa Ken Ring.

Och att skivan heter just ”Äntligen hemma” är långt ifrån en slump.

– Jag har haft den här skivan i huvudet i två år. Det absolut viktigaste för mig var att vara rak, att vara ärlig och att det skulle komma från hjärtat. För mig är cirkeln sluten med den här skivan, säger Ken till aftonbladet.se.

På vilket sätt?

– Såhär, vill man veta vem Ken Ring är så behöver man inte läsa någon intervju. Det är bara att spela upp skivan. Det har varit ambitionen, och jag känner verkligen jättestarkt att det kommer att ta lång tid innan jag ens börjar med att göra ett intro till en ny Ken-skiva.

I konvolutet till ”Äntligen hemma” antyder du rent av att skivan mycket väl kan vara det sista du gör.

– Jag kan bara göra musik, det är det enda jag egentligen kan. Så jag kommer inte att byta forum helt och hållet, det är inte det jag menar. Men ett nytt Ken-album med såhär starka, såhär privata låtar är det nog långt kvar till jag gör igen, om ens alls.

– Jag personligen tycker att det här är ett mästerverk. En svensk klassiker, utan någon som helst tvekan. Utan att skryta, men den här skivan är någonting jag verkligen är stolt över.

Sjunger om sina barn

”Änglar”, ”Bryter tystnaden”, ”Kelian”. Flera av låtarna handlar om dina barn.

– Mina barn är utan tvekan det viktigaste för mig. Jag har tre barn, och det finns en låt på skivan till varje barn. ”Änglar” är skriven till min ena dotter. Men det är inte så konstigt egentligen. När man har barn så inser man snabbt att 80 procent av ens dagliga konversationer handlar om barn.

I ”Bryter tystnaden” rappar du om din andra dotter. Den känns otroligt privat.

– Den låten var den enda på skivan som jag tvekade över att ha med. Den är nästan för privat. Men samtidigt har jag befunnit mig i en vårdnadstvist i över ett år nu. Det är en viktig låt för att det finns tusentals pappor i Sverige som befinner sig samma situation. Det var därför jag skrev den låten, och det är därför den är med på albumet.

Hur är du som farsa?

– Jag brukar säga till mina barn att de är jäkligt lyckligt lottade som har en farsa som mig. Jag är fortfarande ung, jag håller på med rapmusik – jag är inte en medelålders, trött kille som går och jobbar varje dag. Jag tror att jag är en väldigt rolig pappa, men samtidigt är jag en ganska ostrukturerad farsa eftersom jag arbetar som jag gör. Mina barn kanske inte direkt har en pappa med rutiner, men samtidigt har vi jäkligt skoj ihop.

Jobbar med en musikal

Du släppte första skivan 1999. Om du jämför den du var då med den du är idag – vad ser du då?

– 1999 ser jag en 20-årig snubbe som levde drömlivet, var ute på turné och tjänade fett med pengar. Idag ser jag en pappa som kämpar hårt för sitt levebröd. Där har du skillnaden.

Du nämner att det kan dröja väldigt länge innan du gör en ny skiva som Ken Ring. Vad har du för planer?

– Jag håller på med en musikal. En hiphop-musikal som jag ska regissera. All musik är skriven och färdiginspelad. Nu ska vi börja planera filmatiseringen av den Det är meningen att den ska sättas upp som en teateruppsättning på en scen också.

Och så var det barnen.

I januari ska Ken bli pappa för fjärde gången.

– Det spelar ingen roll om det blir en pojke eller en flicka, allt är en välsignelse. Vi har diskuterat lite olika namn, men vi tycker rätt olika. Blir det en tjej så ska hon heta Kalia, så långt har vi kommit. Och blir det en kille så vill jag att han ska heta Knaster. Men det vägrar barnets mamma, haha.