Löneförslag i EU: Inte rätt metod

helskärm

Mer och öppnare löneinformation ska hjälpa jämställdheten i EU, hoppas EU-kommissionen i ett nytt förslag.

Inte rätt metod, tycker Svenskt Näringsliv.

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit vill se fler européer i arbete och färre som hotas av fattigdom. Det ska göras med hjälp av EU:s så kallade sociala pelare.

– Invånarna i Europa förväntar sig och ber om att vi ska agera. Nu andas vi nytt liv i pelaren, lovar Schmit vid framläggandet av en handlingsplan för vad som väntar de närmaste åren.

Bland annat ingår ett nytt konkret förslag om öppenhet och jämställdhet på lönesidan.

– Kvinnor och män betalas fortfarande inte jämlikt i EU. Många kvinnor arbetar hela sitt liv med lägre lön än sina manliga kollegor, men kan aldrig bevisa det, säger jämställdhetskommissionären Helena Dalli.

"Inte rätt metod"

Förslaget innebär bland annat att en arbetsgivare måste informera arbetssökande om vilka lönenivåer som gäller på arbetsplatsen. Företag med fler än 250 anställda måste offentliggöra hur det ser ut med lönegapet hos just dem och genomföra en granskning om det råder ett lönegap mellan könen på minst fem procent för likartat arbete.

Förslagen bejublas dock inte överallt. I Sverige är näringslivet skeptiskt.

– Vi är absolut för jämställda löner. Men det här är inte rätt metod att nå dit. Det bekymrar mig att det finns ingenting av en partsmodell i det här direktivförslaget. Det här andas sanktioner och domstolsagerande, säger Carina Lindfelt, chef på arbetsmarknadsavdelningen på Svenskt Näringsliv.

För och emot

Politiskt råder delade meningar, inte minst kring frågan om vem som egentligen har befogenhet att bestämma över arbetsmarknaden.

– Jag tycker det är viktigt att Europa blir jämställt och att vi har rimliga löner, men jag tycker fortfarande att det är medlemsstaterna som måste lösa det här, säger svenska EU-parlamentsledamoten Jessica Polfjärd (M).

Kollegan Johan Danielsson (S) är inte lika kritisk.

– Det finns kanske en del detaljer som vi behöver justera i lagstiftningsprocessen, men det är jag övertygad att vi kan göra så att det blir förenligt med vår arbetsmarknadsmodell. Det kan vara väldigt viktigt för jämställdhetsarbetet i Europa, säger Danielsson.

Från Göteborg

EU:s sociala pelare består av 20 principer för bättre arbets- och levnadsvillkor som medlemsländerna enades om vid det toppmöte i Göteborg som statsminister Stefan Löfven (S) tog initiativ till 2017.

I torsdagens handlingsplan lägger kommissionen nu fram diverse tankar om vad som väntar framöver. Senare i år utlovas exempelvis förslag om vilka villkor som ska gälla för "gigjobb" och plattformsarbete, som ofta förmedlas via diverse appar och webbtjänster.

Hur de olika principerna ska genomföras råder dock delade meningar om. Somliga vill ha skarp EU-lagstiftning medan andra vill nöja sig med rekommendationer. Inte minst i Sverige har frågan väckt debatt, med starkt motstånd från såväl politiska partier som fack och näringsliv mot ett förslag om en obligatorisk minimilön.

"Mindre klyftor"

EU-minister Hans Dahlgren (S) är ändå i huvudsak positiv till den sociala pelaren.

– Här handlar det väldigt mycket om att arbeta för lika möjligheter, att göra arbetsvillkoren mer rättvisa och stärka löntagarnas ställning. Men också andra sociala delar som barns rättigheter till förskola och barnomsorg och att äldre får ett mer värdigt liv. Ett hållbart europeiskt samarbete tjänar på att vi har mindre klyftor mellan människor runt om i vår världsdel, säger Dahlgren.

Vad EU:s medlemsländer tycker om den nya handlingsplanen ska avhandlas när vårens ordförandeland i EU:s ministerråd – Portugal – står värd för ännu ett "socialt toppmöte" i Porto i början av maj.