”Akilov-uppgifterna kan vara uzbekisk propaganda”

Uppdaterad 2018-01-30 | Publicerad 2017-04-14

Uzbekistans utrikesminister hävdar att Sverige varnades om den misstänkte Stockholmsterroristen Rakhmat Akilov före dådet.

Men uppgifterna bör behandlas med stor försiktighet, menar terrorforskaren Magnus Ranstorp.

– Det kan röra sig om en informationsoperation, säger han.

Under de senaste dagarna har det kommit explosiva uppgifter från Uzbekistan om Rakhmat Akilov, som erkänt att han ligger bakom terrordådet i centrala Stockholm.

Enligt myndigheter i landet hade 39-åringen kopplingar till terrorsekten IS, och Sverige ska ha varnats om honom före attacken.

Säkerhetspolisen vägrar kommentera uppgifterna, men Utrikesdepartementet säger sig inte ha fått någon sådan information.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp menar att trovärdigheten i de uzbekiska uppgifterna är svag.

– Man måste alltid vara skeptisk till sådant som kommer från auktoritära och repressiva regimer. Men sedan gäller det också att se till karaktären av informationen som ges. I det här fallet är den väldigt vag och saknar specifika detaljer, säger han, och fortsätter:

– Det är mycket ovanligt att man går ut med sådana här uppgifter. Detta påstås ha gått genom en mellanhand som ska vara ett annat västligt land. Men man ger ingen indikation på vilken slags information det handlar om.

Går inte att verifiera

Att uppgifterna är så luddiga gör att de är omöjliga att kontrollera för svenska myndigheter.

– Man måste ha mer detaljer för att kunna bedöma om informationen är trovärdig eller inte. Så länge de inte ger några sådana skulle det lika gärna kunna handla om ren propaganda, säger Magnus Ranstorp.

– Den här typen av regimer bedriver påverkansoperationer på många olika sätt. Jag litar inte på uppgifter som inte går att styrka.

Enligt Ranstorp kan Uzbekistan ha flera skäl till att hävda att Sverige varnats, och att IS är inblandat.

– Uzbekistan bekämpar flera olika extremistiska organisationer. Därför är det intressant för regimen att göra IS-kopplingar, för då kan de visa att de gör rätt.

– Dessutom är det så att Sverige inte har den bästa relationen till Uzbekistan. Det här är ett sätt att knäppa de svenska myndigheterna på näsan och avsäga sig ansvaret.

Efterlyser mer information

För att kunna bedöma äktheten i informationen måste mer detaljer komma fram. Ansvaret för att leverera sådana är Uzbekistans, menar Magnus Ranstorp.

– Det är upp till den uzbekiska utrikesministern och säkerhetstjänsten att ge mer detaljer runt detta. Hur ser den påstådda kopplingen till IS ut? Har han rest ner till IS, eller har han anslutit sig i Uzbekistan? Under vilken tidsperiod har detta skett?

– Det finns massor av kontrollfrågor som måste ställas innan vi kan veta om det verkligen finns något i detta. Djävulen sitter i detaljerna. De har satt den här bollen i rullning, och därför är det deras ansvar att visa att det är trovärdigt.