Var femte lärare är obehörig

Isabelle Nordström

I Älvdalen och Jokkmokk är knappt varannan lärare behörig.

Inom några år måste svenska skolan anställa 70 000 lärare på heltid för att klara krisen.

– Läget är väldigt ansträngt, säger Anna Ekström på Skolverket.

Lärarbristen börjar bli ett faktum. Ny statistik från Skolverket visar att knappt 78 procent av grundskolelärarna är behöriga i minst ett av sina ämnen. För lärare på gymnasiet är det ungefär lika stor del.

– Läget är väldigt ansträngt, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.

Längst ner på listan finns Älvdalen och i Jokkmokk, där lite mer än 50 procent av lärarna behöriga. Bäst siffror visar Ydre och Karlstad, där över 90 procent har legitimation.

– Tidigare har skolorna löst det genom att anställa obehöriga lärare. Med nya legitimationsreformen blir det mycket svårare, säger Anna Ekström.

Lärarreformen försvårar

Reglerna om lärarlegitimation började gälla i somras och Skolverket har haft stora problem att hantera alla ansökningar. Innan en lärare får sin legitimation måste examenbevis och gamla kurser gås igenom.

– Det visade sig vara väldigt komplicerat att utreda. På Skolverket är vi djupt olyckliga över att det har tagit så lång tid, säger Anna Ekström.

Det finns dock en ljuspunkt i nya statistiken. Det finns nio procentenheter fler legitimerade lärare nu än i februari, vilket beror på att man börjat komma i kapp med ansökningarna.

Men det räcker inte. Tidigare i somras släppte Skolverket en prognos att 70 000 nya lärare behöver anställas under de kommande åren.

– Vi har ett väldigt stort rekryteringsbehov för att klara de omedelbara behoven. De som går ut från lärarhögskolan behöver egentligen vara dubbelt så många som de är i dag, säger Anna Ekström.

Väljer andra yrken

Krisen har stegvis förvärrats tycker Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

– Under alldeles för lång tid har det varit för få som har sökt till lärarutbildningen, och det har man blundat för, säger hon.

Endast en tredjedel av de som undervisar i svenska som andra språk är behöriga. Även för ämnena teknik, matematik, kemi, fysik, tyska och franska råder stor brist enligt Skolverket.

I stället väljer många att läsa till bland annat civilingenjör, civilekonom eller socionom.

– Det är jättestor skillnad i lönerna. Det är inte en investering att välja lärarutbildningen, det måste vi komma till rätta med, säger Johanna Jaara Åstrand.

Göra yrket attraktivt

För att lösa problemen måste läraryrket bli mer attraktivt samt lärarna måste stanna kvar i yrket. Jaara Åstrand menar att det måste göras en långsiktig ekonomisk satsning för att nå dit.

– Inte ett enda ämne har hundra procent behöriga lärare. Det är en enorm utmaning som politikerna står inför, och det blir inte gratis, säger hon.

– Det kommer inte att lösas av sig själv.