Bolagen tjänar miljarder mitt i vårdkrisen
Uppdaterad 2022-02-19 | Publicerad 2022-02-17
Hög arbetsbelastning och anställda som flyr vården gynnar de företag som hyr ut sjuksköterskor och läkare.
Branschen omsätter nära sju miljarder kronor, visar Aftonbladets kartläggning.
– Utan oss finns det risk för att många skulle lämna vårdyrket helt, säger Tomas Roos, grundare av RentalCare.
I dag finns det minst ett hundratal små och stora bolag som hyr ut olika typer av vårdpersonal. En sammanställning som Upplysningscentralen UC gjort och som Aftonbladet tagit del av visar att bemanningsbolagen inom vården tillsammans har cirka 3 500 anställda.
Ett företag som växt snabbt de senaste åren är RentalCare. Bolaget omsatte 180 miljoner kronor under 2020, en ökning med över 50 procent. Under 2021 har bolaget fortsatt att växa.
– Det har varit ungefär samma tillväxt som året innan i antal konsulter, det vi konkurrerar med är att försöka vara den bästa arbetsgivaren för våra anställda, säger grundaren Tomas Roos.
”Går inte att jämföra löner”
Att bli konsult i stället för anställd kan vara lukrativt för den enskilde sjuksköterskan eller läkaren. Enligt sajten Bemlo som förmedlar konsultuppdrag i vården tjänar en specialistsjuksköterska i region Stockholm i genomsnitt 66 880 kronor i månaden i grundlön, i Västernorrland över 86 000 kronor.
– Lönen för en konsult och en anställd går inte riktigt att jämföra. Som konsult tjänar man ofta bättre än vid en direktanställning men det innebär också att man ska vara flexibel och kunna hjälpa till där behovet är som störst. Det innebär för många att man inte arbetar på sin hemort, säger Tomas Roos.
Han säger att det inte i första hand handlar om lönen utan andra saker som motivation och möjlighet att påverka sin egen arbetssituation som lockar människor att gå över till konsultföretag.
”Kan stötta upp”
Hyrpersonal har länge hamnat i skottgluggen på grund av höga kostnader. Men det går inte att stirra sig blind på vad regionerna betalar, menar Tomas Roos och pekar på att merparten av de pengar som går till inhyrd personal inte är extra kostnader. När en anställd slutar för att bli konsult slipper regionen samtidigt betala den personens lön.
– I lägen där fastanställd personal går på knäna kan bemanningsföretag gå in och stötta upp. Det gör att man kanske kan undvika att människor blir sjukskrivna eller säger upp sig, något som innebär stora kostnader för regionen, säger Tomas Roos.
Vad skulle hända om bemanningsföretagen försvann i morgon?
– Det skulle troligtvis bli väldigt turbulent. Det finns risk för att många hade lämnat vårdyrket helt om inte alternativa anställningar fanns så som det gör i dag, säger Tomas Roos.
”Närmare samarbete med regionerna”
I regionerna pågår sedan 2016 ett arbete med minska beroendet av inhyrd personal. Målet är att sänka kostnaden till maximalt 2 procent av de totala personalkostnaderna. Hittills har det gått långsamt, 2020 var siffran 3,6 procent, en liten minskning jämfört med 2019 men samma nivå som 2016. Och under första halvåret 2021 steg kostnaderna för hyrpersonal med 9 procent, enligt statistik från Sveriges kommuner och regioner, SKR.
Omsättningen för bolagen inom vårdbemanning föll med cirka 10 procent under 2020 till 6,8 miljarder enligt siffror från UC. Jämfört med 2016 har dock de samlade intäkterna i branschen stigit med hela 32 procent.
Lönsamheten i branschen har gått ned, från en genomsnittlig rörelsemarginal på 5,4 procent 2018 till under 2 procent 2020.
– Branschen har mognat till det bättre senaste åren där man i dag ser en positiv utveckling i form av högre krav på oss som leverantörer och ett närmare samarbete med regionerna, säger Tomas Roos.
SKR har startat ett projekt där regionerna går samman för att upphandla hyrpersonal nationellt.
Kritik mot karantänsregel
Det är något som bemanningsbranschen välkomnar säger Stefan Holm, konsult åt organisationen Kompetensföretagen.
– Vi tycker att det är bra att det blir mer struktur och samordning i upphandlingarna, det gynnar både regionerna och bemanningsföretagen, säger Stefan Holm.
Däremot är Kompetensföretagen kritiskt till om det blir en generell regel att vårdpersonal måste sitta i karantän i tolv månader när de går från offentlig till privat arbetsgivare.
– Det vore mycket dåligt, eftersom det skulle innebära en slags bestraffning av personal som väljer att lämna. Det är vi motståndare till, säger Stefan Holm.
