Kriget i Syrien på två minuter

Uppdaterad 2019-06-27 | Publicerad 2015-10-02

Vad är det som händer i Syrien?

Här är konflikten sammanfattad.

Här är familjen Assad. Från vänster barnen: Maher, Bashar, Basil (död), Majd (död) och Bushra. Sittande mamma Anissa Makhloof och döde pappan, den förre presidenten Hafez Assad.

Vem är Bashar al Assad?

Syriens hårdföre president Hafez al-Assad, född i Latakia vid Medelhavskusten, dör i juni 2000 efter 30 år vid makten. Sex år tidigare har hans son och tilltänkte efterträdare Basil al-Assad dött i en bilolycka. I stället har yngre sonen Bashar kallats hem från London för att ta över makten. Familjen är shiamuslimska alawiter och tillhör det socialistiska Baathpartiet. Ett par veckor efter pappans död blir den då 34-årige ögonläkaren Bashar al-Assad Syriens president.

Den i Syrien kände tecknaren Ali Farzat greps av regimvänlig milis, fördes bort och misshandlades.

Hur börjar kriget?

Den arabiska våren når Syrien i januari 2011. I mars skriver några skolpojkar ”Folket vill att regimen faller” i på en vägg i staden Daraa. De grips och torteras. Under sensommaren misshandlas en tecknare av presidentens säkerhetsstyrkor. Hans händer sargas. Snart är inbördeskriget ett faktum. Regimen anklagas för tortyr och för att använda tunnbomber, oljefat fyllda med sprängmedel och metallskrot, mot civila. I augusti 2013 misstänker FN att Bashar al-Assad använt gas mot tusentals civila i en förort till Damaskus.

En kurdisk soldat blickar ut över Kobane.

Vilka krigar mot vilka?

Först står striderna mellan regimen och mindre oppositionsgrupper. Regimen får stöd av Ryssland, Iran och shiamuslimska Hizbollah i Libanon. Oppositionen av bland andra USA, Turkiet, Saudiarabien och Qatar. Med tiden blir oppositionsgrupperna mer hårdföra. Och religiösa. Världen lär känna Islamiska staten, IS. Minoriteterna i landet prövas hårt. Sommaren 2014 flyr tusentals yazidier undan IS i Irak in i kurdiska delarna av Syrien. Hundratals kvinnor tas till fånga. Snart strider kurderna själva mot IS i Kobane.

Vad gör västvärlden?

Hösten 2014 inleder den USA–ledda koalitionen flyganfall mot IS-kontrollerade mål i norra Syrien. Kurderna anklagar Turkiet för att samtidigt angripa kurdiska ställningar i samma område. IS omgrupperar. 2015 jämnar de mångtusenåriga kulturarv med marken i Palmyra. Det är svårt att slå ut IS utan insatser på marken. Något västvärlden i allmänhet och USA:s Barack Obama i synnerhet vill undvika.

Hur många är på flykt?

Sedan inbördeskriget startade 2011 har tolv miljoner människor tvingats på flykt inom landet eller till grannländerna Turkiet, Libanon och Jordanien. Förra året passerade Syrien Afghanistan som det land varifrån flest människor flyr. Till Europa går flyktingströmmen främst genom Turkiet och vidare till Grekland.

Rysslands president Vladimir Putin skakar hand med sin amerikanske kollega Barack Obama i samband med FN mötet i New York.

Vad vill Putin?

Sista veckan i september 2015 samlas FN:s generalförsamling i New York. Ryske presidenten håller ett vasst tal som följs av ett möte med Barack Obama. Putin söker stöd för att slå till mot IS. Då har Ryssland redan plan i Latakia och stridsfartyg ur Svartahavsflottan i östra Medelhavet. När mötet är över flyger Putin tillbaka till Moskva. Där ber han om dumans godkännande för att sätta in styrkor utomlands.

Förödelse efter en flygattack i staden Talbiseh i Syrien.

Vad händer nu?

Onsdagen den 30 september 2015 lyfter de första ryska stridsflygplanen från basen i Latakia. De bombar mål i städerna Homs och Hama. Båda kända motståndsfästen, men inte i första hand för IS. Samtidigt förbereder styrkor från Iran en markoffensiv. Målet kan vara att skapa ett område i västra Syrien kontrollerat av Assads folkgrupp alawiterna. Det skulle också garantera Putin en flottbas vid Medelhavet.

USA:s anfall mot Syrien 2017:

Trumps attack: 59 kryssningsrobotar mot syriska styrkor

Wolfgang Hansson: Trump var tvungen att agera mot Assad

Syrien 2010–2017: Så föll Syrien samman

TIDSLINJE: Islamiska staten – från rebellgrupp till
terrorvälde