De sorteras – från början
Publicerad 2011-05-12
Returelever, ”white flight” och ökad segregation – så raserades världens mest jämlika skola
UMEÅ/STOCKHOLM. Det fria valet skulle göra skolan mer blandad. Men det blev precis tvärtom.
På Raphaelles, 15, skola klarar alla elever sig vidare till gymnasiet.
På Aras, 16, skola är det knappt hälften.
Det är lunchrast på Carlshöjdsskolan i Umeå – en av Sveriges bästa skolor. Här får alla betyg, i alla ämnen. Och det är uppenbart att eleverna trivs.
– Jag gillar verkligen min skola. Om jag inte förstår något så får jag bra hjälp och så har jag många kompisar som kan hjälpa mig. Man får vara duktig här, säger Raphaelle Sisask, 15.
Hennes skola tillhör också landets toppskikt när det gäller snittbetyg.
– Vi har höga förväntningar på eleverna här och brinner för vårt jobb, säger läraren Lotta Backgård.
Många av elevernas föräldrar är högutbildade, och få vill flytta sina barn någon annanstans.
Men rektorn Margaretha Karlsson vill inte kalla skolan segregerad.
– Det här bostadsområdet är en mix. Vi har villor, radhus och hyreshus. Och det tror jag är en framgångsfaktor, säger hon.
Samspelet försvinner
Samtidigt är det familjernas utbildningsnivå som förenar eleverna: 79 procent av föräldrarna har högskoleutbildning.
Och Margaretha Karlsson håller med om att skolan inte längre ger alla elever samma möjligheter.
– Många skolor har blivit tömda på elever som kan vara spjutspetsar. Då försvinner samspelet där de lär av varandra.
Tanken var en annan
Det fria valet infördes 1992 och skulle göra den svenska skolan bättre och mer blandad. ”Ett system som ger elever och föräldrar rätt att välja skola kan bidra till att minska segregationen, snarare än att öka den”, menade till exempel Bengt Westerberg (FP), ivrig förespråkare av det fria skolvalet, i en riksdagsmotion inför lagändringen.
Men det blev – tvärtom.
Segregationen har ökat och de svenska eleverna har rasat i internationella undersökningar.
Därför har utbildningsutskottet nu bestämt sig för att utreda vad som gått snett.
”Alla har förlorat”
– Det fria valet har blivit en sorteringsmaskin där föräldrarna till högpresterande elever väljer att flytta sina barn från vissa skolor, säger Anders Jakobsson, docent vid Malmö Högskola.
Enligt honom slår det hårt mot eleverna som blir kvar.
– Det är deras resultat som har försämrats de senaste tio åren. Samtidigt har de högpresterande eleverna, som bytt skolor, inte blivit bättre. Så egentligen har alla förlorat.
Skillnaderna mellan hur de bästa och sämsta skolorna presterar har nästan tredubblats mellan 2000 och 2009, enligt Anders Jakobssons forskning.
– Förut var den svenska skolan en av världens mest jämlika. Det spelade knappt någon roll var du satte ditt barn. Men nu har det fått betydelse. Många kommunala skolor utarmas på resurser när eleverna flyr, säger han.
Många ”returelever”
På Hjulstaskolan utanför Stockholm ser man en ökning av ”returelever” – barn som provat att gå några år i friskolor, men som återvänder till den kommunala skolan.
– Eleverna upptäcker att de inte hänger med, eftersom många friskolor inte har samma erfarenhet av att jobba med resurssvaga elever. När de kommer tillbaka hit har de redan halkat efter och får svårt att klara de teoretiska kraven. På det sättet ställer det fria skolvalet till det för dessa elever, säger biträdande rektor Urban Åström.
En stor del av eleverna på Hjulstaskolan är nyanlända flyktingar från krigshärjade områden. En del har aldrig har suttit i en skolbänk förut.
Aras vill bli elektriker
Toppeleven Aras, 16, kom hit för två år sedan från Irak, men har redan hunnit lära sig svenska och kommer att gå ut nian med godkänt i alla ämnen.
Drömmen är att plugga vidare till elektriker, samma yrke som pappa har.
– Att kunna svenska är viktigt för framtiden, men man måste jobba hårt. En text som tar en timme för de andra att läsa kan ta tre timmar för mig. Det skulle vara bättre om det gick fler svenska elever här också, säger Aras.
Bara enstaka elever på Hjulstaskolan har svenska som modersmål. En femtedel kommer från lågutbildade hem. Det fria skolvalet skulle se till att just de eleverna fick större möjligheter. I stället blev det tvärtom.
– Så fort andelen invandrarelever ökar på en innerstadsskola, så flyttar de svenska föräldrarna barnen vidare till en annan skola. Det blir en dominoeffekt. På det sättet har våra elever egentligen inget riktigt val, säger Urban Åström.
Problemet bekräftas av Anders Trumberg, doktor vid Örebro universitet.
Hans forskning visar att det fria skolvalet har lett till att elever med liknande bakgrund samlas i särskilda skolor.
– Skolmiljön är i dag mer segregerad än våra bostadsområden, eftersom det är lättare att byta skola än att flytta, säger han.
Gränsen: 20 procent
I USA kallas fenomenet ”white flight”. Enligt Anders Trumberg börjar etniskt svenska medelklassbarn ofta lämna skolor när minst 20 procent har annan bakgrund.
– Utvecklingen har gått väldigt fort. Vissa skolor dräneras kunskapsmässigt på bara några år. När alla som är kvar har låga betyg försvinner också kamrateffekten, som tidigare gjorde att de här eleverna lyckades bättre. På det sättet har det fria valet varit en av faktorerna som varit med och raserat världens mest jämlika skola.
Granskning #12
Vi hade en av världens mest jämlika skolor. Alla elever skulle ha samma chans.
Sedan kom det fria valet.
I dag har skolan blivit en sorteringsmaskin. Redan i första klass skiljs rika barn från fattiga och svenskar från invandrare.
Utvecklingen går i en rasande fart – är det den skolan vi vill ha?
Aftonbladets Natalia Kazmierska och Mattias Sandberg fortsätter i dag sin granskning av den kommunala skolan.