Det förväntas av dig om det blir krig i Sverige

Efter den ryska invasionen i Ukraina har hotbilden mot flera europeiska länder ökat.

Sverige är ett land som inte upplevt krig i närområdet på över 75 år – men om Sverige skulle drabbas, vad är våra skyldigheter som medborgare?

Att tvingas gå till jobbet, att staten tar din bil eller att inte kunna köpa all mat du vill. Det är saker som kan hända om vi går in i ett höjt beredskapsläge. Lagar som används i nödläge kan påverka våra vardagsliv genom olika skyldigheter mot samhället.

Magdalena Andersson uttalade sig i början av månaden om att det svenska säkerhetsläget försämrats sedan flera år tillbaka.

– Vi befinner oss inte under hot om väpnat angrepp, men hotbilden har ökat, sade hon.

I nuläget har inte Sverige någon höjd beredskap. Men om regeringen skulle besluta om det, kan de så kallade fullmaktslagarna tillämpas.

– Det vill säga lagar som redan är antagna men som främst ska användas när kriget hotar, säger Linnea Gullholmer, jurist och analytiker vid Försvarshögskolan.

Vilka lagar som tillämpas och när de gör det, är något som ligger på regeringens bord att bestämma. Bland några av de som kan påverka vardagslivet vid krig är lagar som rör totalförsvarsplikten, ransonering och förfogande, enligt Linnea Gullholmer.

helskärm

Skyldighet att bidra

Totalförsvarsplikten innebär att alla har en skyldighet att bidra till samhället vid en krissituation. Det gäller för alla mellan 16 och 70 år som är svenska medborgare eller som är bosatta i Sverige. Totalförsvarsplikten kan delas upp i tre plikter: den första är värnplikten som man fullgör i Försvarsmakten. Den andra är civilplikten, som är vilande i dag men som, om den aktiveras, utförs genom civila uppgifter inom totalförsvaret. Den tredje plikten är den allmänna tjänsteplikten, som regeringen kan besluta om vid höjd beredskap.

För att strida i det militära försvaret krävs att man har gjort grundutbildning i Försvarsmakten och efter det krigsplacerats där genom värnplikt.

–  Du kommer inte att tvingas till stridsuppgifter utan att ha genomgått grundutbildning, dessutom finns regler om att man måste vara myndig.

De som går i grundskolan omfattas därför inte av allmän tjänsteplikt.

– Skolplikten gäller fortfarande för grundskolan. Går man på gymnasiet och är 16 år eller uppåt kan skolan däremot behöva ge vika för att man ska fullgöra för civila uppgifter inom totalförsvaret, säger Linnea Gullholmer.

helskärm

Kan tvingas att gå till jobbet

Tjänsteplikten kan införas vid höjd beredskap. Vilket innebär att du kan tvingas gå till ditt arbete för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet. Man kan även tilldelas en uppgift utifrån de färdigheter man har och de behov som behövs. Om man omfattas av en tjänstgöringsskyldighet av totalförsvarsplikt får man inte heller undvika sin plikt, till exempel genom att åka utomlands.

En annan lag som påverkar våra vardagsliv är förfogandelagen som möjliggör för staten att vid behov ta över bland annat fastigheter, fordon eller hundar.

– Här rör det sig inte om att staten kommer ta din chihuahua, utan i första hand gäller det vissa brukshundar som försvaret kan använda i sitt arbete, säger Linnea Gullholmer.

Även ransonering av mat eller andra förnödenheter kan införas. Något som kan bli aktuellt om det saknas varor som är viktiga för totalförsvaret. Lagen kan även användas i fredstid, vilket gjordes under 70-talets oljekris.

Kan ge böter eller fängelse

– Totalförsvarsplikten gäller för de som är svenska medborgare, men också för de som är bosatta i Sverige. Om man avviker från eller inte fullgör sin totalförsvarsplikt så kan man få böter eller fängelse i upp till ett år, men om brottet räknas som grovt kan det bli längre fängelsestraff.

Linnea Gullholmer säger att de krav som vi kan behöva ställas inför är väldigt annorlunda från vad vi är vana vid, eftersom vi har väldigt många rättigheter i Sverige.

– Det jag också tycker är viktigt att ha med är att man i väldigt påfrestande förhållanden, som exempelvis i krig, har ett ansvar gentemot staten och kanske framför allt gentemot varandra. För vi vill ju ha kvar de här rättigheterna, och om Sveriges självständighet hotas behöver alla hjälpas åt så vi kan ha kvar våra rättigheter även efter att kriget är slut, säger Linnea Gullholmer.