Lärarlarmet: Måste hänga med i GPT-utvecklingen
Publicerad 2023-04-12
Textroboten ChatGPT har revolutionerat sättet att snabbt få fram texter.
Samtidigt anklagas Skolverket för senfärdighet i att förhindra att det används för att fuska bland svenska skolelever – något som oroar lärarna.
– Jag vill kunna bedöma vad Stina och Kalle har för kunskaper, inte vad ChatGPT kan, säger läraren Henrik Birkebo i Trollhättan.
Användandet av AI-teknik har exploderat med ChatGPT. Open AI:s textrobot nådde 100 miljoner användare på två månader sedan den släpptes fri att använda i slutet av förra året.
Och nu står den svenska skolan inför en diskussion kring hur tekniken kan påverka elevernas vardag.
Då texter som skrivits av ChatGPT inte är sökbara öppnar funktionen upp möjligheterna för fusk bland elever. Något som fått Skolverket att agera då de numera avråder från att använda inlämningsuppgifter som betygsgrundande underlag.
En som tidigt uppmärksammade både möjligheterna, men också baksidorna med ChatGPT, är Henrik Birkebo, svensk- och engelsklärare på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan.
”Skolverket var senfärdiga”
I februari skrev han en debattartikel i Svenska Dagbladet, där han ifrågasatte hur chatroboten kunde användas i tal-delen av de nationella proven i svenska. Talet ska på förhand lämnas in till läraren med angivna källor och huvudpunkter.
Då läraren inte kan utesluta att ChatGPT har skrivit talet kan processen anses rättsosäker, menar Henrik Birkebo, och uppmanade Skolverket att pausa proven, i väntan på hur man skulle hantera framväxten av AI.
Något som inte bifölls.
– Jag tycker att Skolverket var senfärdiga när det kom till att agera. De har sagt att de har gjort om nationella proven till hösten och att de då ska lägga mer vikt vid själva framförandet av talet än hur det är skrivet. Men när det kommer till proven i vår så har tåget redan gått då vi håller på med dem just nu, säger han till Aftonbladet.
På frågan hur pass utbrett användandet av ChatGPT är bland eleverna i dagsläget säger Henrik Birkebo att det varierar.
– Allt går som sagt väldig fort nu och kunskaperna kring detta ökar hela tiden, även om det såklart varierar mycket åt. Men jag tror att användandet är väldigt utbrett på sina håll. Visst finns det elever och lärare som fortfarande inte vet att det här finns, men det finns också de som har väldigt mycket kunskap om detta.
Att upptäcka och förebygga fusk med AI-teknik kan dessutom vara svårt, och kräver väldigt mycket extratid.
– Det som skiljer från vanliga googlesökningar är att du inte kan söka på texter producerade av ChatGPT. Varje text är unik och skrivs i realtid. Det gör det väldigt svårt att bevisa att de är skriva av en robot och inte av eleven själv. Att bevisa sådant är både väldigt tidskrävande detektivarbete, men också väldigt tråkigt.
– Man brukar alltid säga att du som lärare känner dina elever och att du märker om de plötsligt överpresterar. Men det räcker inte med att du känner på dig att något är fel, du måste också kunna bevisa det.
”Alltid funnits spökskrivare”
Henrik Birkebo förtydligar att han inte är emot utvecklingen, men ser en fara med att digitala textgeneratorer likt ChatGPT kan hämma kunskapsutvecklingen på sikt.
– Det enda som är intressant för mig som lärare är vad som gynnar lärandet. Jag har ingenting emot att eleverna skriver skoluppgifter hemma, men för mig som lärare kan jag inte sätta betyg på det. Att vissa utbildningar bedrivs helt på distans tycker jag därför inte är klokt. I synnerhet nu efter att sådana här verktyg finns tillgängliga.
– Samtidigt kommer vi in på det här med rättssäkerhet gällande betygen. Ett betyg är ett kvitto och därmed en biljett för vidare utbildning på högskola och universitet.
Samtidigt konstaterar han att fusk alltid har förekommit.
– Det har alltid funnits spökskrivare av olika slag, det är inget nytt. Jag läste en spaning om att människor med socialt kapital alltid har tagit sig fram, men nu när det blivit tillgängligt för alla då är det plötsligt farligt. De har en poäng tycker jag.
Henrik Birkebo ser därför att verktyg som ChatGPT kommer att ställa ännu högre krav på skolorna i framtiden. Bland annat att lärarna får mer tid med sina elever.
– Den största farhågan för mig som lärare är att man ser de här verktygen som genvägar. Att de kan ”effektivisera” undervisningen och att kronan får styra. Att snålheten bedrar visheten. I grund och botten är detta en systemfråga, men också en politisk fråga. Vem äger skolan egentligen och vad är syftet med den?
Så vad ser du som lärare för risker?
– Om jag skulle bli buren hela livet skulle jag aldrig tvingas att lära mig gå. Om jag använder ChatGPT när jag gör mina skoluppgifter så behöver jag inte lära mig att skriva, tänka och uttrycka mig. Allt det överlåter jag till roboten. Därmed hamnar vi i en situation där roboten äger mig, snarare än att jag äger roboten.
Måste vara vaken
Vad ställer detta för krav på dig som lärare?
– Jag och mina kollegor måste hänga med och förstå vad som händer. Jag kan inte luta mig tillbaka, då blir jag omkullsprungen. Jag vill ju kunna bedöma vad Stina och Kalle har för kunskaper och vilka betyg de ska få utifrån det, inte vad ChatGPT kan.
Kan du förstå att utvecklingen har gått fort och att exempelvis Skolverket därför inte riktigt hängt med?
– Det har vuxit exponentiellt fort sedan det släpptes fritt i november förra året, men jag tycker ändå att man borde ha förstått detta i alla fall innan årets slut. Då det sagts och skrivit så pass mycket om det. Det finns många frågor man bör ställa sig kring detta och istället för att tvingas till panikåtgärder kan jag tycka att man borde ha tryckt på pausknappen långt tidigare för att hinna betänka det här en aning.
Vad ser du för lösningar framöver för att förebygga fusk?
– Vi använder oss av ett speciellt datorprogram där det kommer upp en textruta som eleverna i salen skriver i. Under den tiden kan du inte ta upp andra flikar eller söka på nätet. Det har fungerat jättebra.
– Samtidigt måste jag som lärare fortsatt vara uppmärksam och vaken.
