Filip tar köksvägen på sin jorden runt-resa
Ska laga sig genom 195 nationalrätter: Bruneis blev tyvärr oätlig
Uppdaterad 2020-05-06 | Publicerad 2020-05-04
ÅHUS. De flesta av oss kommer inte längre än till husknuten i dag.
Men Filip Larsson, 29, reser jorden runt – utan att lämna sitt kök.
– Jag hade fastnat i att göra samma rätter hela tiden. Nu har jag kommit till land 41, Eritrea, säger han.
Det kan tyckas som att Filip tagit sig vatten över huvudet, eller gapar över hela stycket.
Men han går metodiskt till väga och lagar rätterna i bokstavsordning. Inne i sin luftiga villa i centrala Åhus förvarar han sitt dokument där alla världens länder finns listade tillsammans med respektive nationalrätt.
– Tidigare åt jag mycket hämtmat, men varför det blev så här extremt vet jag inte. Men jag kläckte idén och nu får jag löpa linan ut.
Den första rätten tillagades den tionde december förra året, en kabuli palaw (risrätt med lamm) från Afghanistan.
– De rätter som jag känner till sedan tidigare har varit godast hittills. Jag är förtjust i Afghanistans rätt, souvla från Cypern som är en variant på souvlaki och milanese (panerade kycklingskivor) från Argentina.
Nu har han hunnit fram till Eritrea, land 41 på listan: Zigni (lammgryta kryddad med berberi) och injera (bröd). På spisen puttrar zignin medan Filip snabbt blandar ihop ingredienserna till brödet som sen vänds ner i stekpannan.
– Jag är nog för okritisk för att vara matkritiker. Jag tycker att det mesta är gott, om jag ska vara ärlig, säger han.
Filip var tidigare helt ointresserad av matlagning, han fick G i hemkunskap ”med nöd och näppe”.
– Jag hade inte något matintresse alls för något år sedan. Jag tror att det kommer ifrån att ha provat olika maträtter när jag varit utomlands.
Nu har kryddskåpet expanderat rejält, köksmaskiner har införskaffats och skafferiet är fyllt sedan Filip drog igång sin gastronomiska resa.
Vilken rätt har varit svårast att göra?
– Brunei, den blev ett totalfiasko. Näst intill oätlig. Rätten heter ambuyat, någon form av gröt som man skulle slänga ihop med sagogryn, vilket jag inte hittade. Då ersatte jag det med vetemjöl, som skulle funka som substitut. Men det blev som att äta lim.
Med cirka två länder i veckan hoppas Filip att matresan ska vara klar inom ett par år.
– Men jag har inget tidsmål på detta.
– Jag fyller 30 i sommar och hade en liten tanke att tajma det med att det blev Italien till min 30-årsdag och att göra en stor tillställning av det. Men jag har lagt ner de planerna nu, med anledning av corona, säger Filip.