Jobblöftena sågas av experter
Uppdaterad 2014-06-06 | Publicerad 2014-06-05
Alliansen och Socialdemokraterna lovar jobb - men får kritik av experter
Nu lovar både Alliansen och Socialdemokraterna jobb till år 2020.
Experterna gillar mätbara mål – men frågar sig hur de ska nås.
– Ingen sida har egentligen visat hur man ska nå de målen man satt upp, säger professor Lars Calmfors.
I orangegula t-tröjor och till diskomusik höll Alliansen sitt utlovade valkonvent i går.
Efter dansen och lite inbördes beundran presenterade statsminister Fredrik Reinfeldt Alliansens nyhet - att över fem miljoner människor ska vara i jobb år 2020. Det skulle innebära 350 000 fler jobb jämfört med i fjol.
Utspelet är ett svar på att Socialdemokraterna, förra året i Almedalen, gick ut med målet att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Nationalekonomen Mårten Palme har beräknat att det då skulle behöva skapas ungefär 200 000 nya jobb.
Ändrar sin taktik
Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, konstaterar att Alliansen har ändrat taktik.
– Tidigare har de inte velat siffersätta något mål, och det är uppenbart att de gör det av valtaktiska skäl. Jag kan tycka det är bra, det innebär ett åtagande. Det är cirka 2,5 procentenheter högre än förra året. Det är ett ambitiöst mål.
När han jämför S och Alliansens jobbmål lutar det mot Alliansens:
– Jag tycker det är bättre att sätta upp mål för sysselsättningen. Jag föredrar det framför mål knutet till arbetslösheten. Det är svårare att manipulera. Men jag skulle hellre sett att det inte var formulerat i antal, utan som sysselsättningsgrad.
Men han är kritisk till bristen på konkreta förslag:
– Alla har väl egentligen den rätta inriktningen, mot de svagaste grupperna: lågutbildade, utomeuropeiska invandrare och särskilt då lågutbildade ungdomar. Det måste innefatta utbildningsinsatser, lärlingsprogram, yrkesintroduktionsplatser. Man är på rätt väg, det gäller båda sidor, men insatserna måste ha tillräckligt hög kvalitet.
– Mål betyder inget om man inte backar upp det med ordentliga förslag. Det har varken Alliansen eller Socialdemokraterna gjort. Åtgärder för 60 miljoner gör ingen skillnad – när det är så många nya jobb man vill ha fram.
Olika versioner
Lennart Flood är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Han konstaterar att Reinfeldt talar om antal och sysselsättning medan Löfven framhåller andel och arbetslöshet:
– Jag tror man använder den version som framställer den egna politiken i en positiv dager. Och det är inget fel i och för sig. Jag tycker det är fel att säga att man ska använda bara det ena måttet för jag tycker att bägge har ett visst informationsvärde.
Så vill Alliansen fixa 350 000 nya jobb till år 2020
Snabbare vägar till jobb. Nyanlända med instegsjobb ska kunna studera vid komvux, inte bara sfi. Då kan personen både utveckla sina språkkunskaper i svenska och öka utbildningsnivån. Tiderna för översättning av utländska betyg och meriter behöver kortas. Ökade anslag ska korta handläggningstiderna.
Bättre stöd till jobb för människor med funktionsnedsättning. Människor som saknar grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen kan delta i studiemotiverande kurser på folkhögskola i tre månader. Ungdomar med inlärnings- och koncentrationssvårigheter bör ges möjlighet att delta i studiemotiverande kurser i upp till fem månader.
Det statliga företaget Samhall erbjuder sysselsättning åt personer med olika typer av funktionsnedsättning. Samhall bör få möjlighet att erbjuda tillfälliga anställningar. Dessa anställningar kan leda till tillsvidareanställning i Samhall eller följas av andra insatser.
Satsning på unga företagare Satsningar på Ung Företagsamhet och Drivhuset bör ökas från 7 till 16 miljoner kronor för att främja nyföretagande bland Sveriges elever och studenter.
Starta eget-bidraget bör ses över så att fler unga kan omfattas, även den som är yngre än 20 år.Sänkt krav på aktiekapital för att stötta nystart av aktiebolag. Frågan bereds av Entreprenörskapsutredningen.