Kamp mot klockan – svensk insats på väg

Publicerad 2015-04-26

2 200 människor har rapporterats döda efter jordbävningen i Nepal.

Men många människor ligger kvar under kollapsade hus – och för dem är tiden knapp.

– Tiden går ju, för varje timme tappar man fler, säger Christian Di Schiena på MSB, som skickar ett plan till Nepal imorgon.

Christian Di Schiena, biträdande enhetschef på MSB.

Under söndagen fortsatte dödssiffran efter jordbävningen i Nepal att stiga.

Tidigt på eftermiddagen hade 2 269 personer bekräftats döda i skalvet, som mätte 7,8 på Richterskalan och är det värsta i landet på 80 år. I de siffrorna är även grannländerna Kina och Indien inkluderade.

Många befarar dock att den siffran kan bli ännu högre. Räddningsarbetet i Nepal har kommit längst i de stora städerna. En del mindre städer och byar är helt oåtkomliga efter att vägar och broar förstörts.

– Jag är livrädd för att vi kommer dit och att det inte finns någon access med vägar. Det kommer bli en väldigt avancerad logistikövning, säger Christian Di Schiena, biträdande enhetschef på MSB.

Svensk insats lyfter mot Nepal i morgon

På söndagen meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att man skickar ett sextiotal räddningsarbetare och ett tiotal hundar för att hjälpa till i räddningsarbetet. Insatsen kostar 13 miljoner kronor och finansieras av Sida.

– Om allt går som det ska så kommer vi att komma tid på tisdag morgon, lokal tid, säger Christian Di Schiena.

Väl på plats börjar ett intensivt arbete med att försöka gräva fram överlevare under de rasade byggnaderna.

– Man använder teknik för att identifiera ljud eller kroppsvärme under rasmassorna.

"Klart att du blir desperat"

Christian Di Schiena säger att man kan hitta överlevare flera dagar framöver. Så var exempelvis fallet efter jordbävningen i Haiti 2010, där MSB deltog i räddningsarbetet.

– Där hittade man överlevare tio dagar efter jordbävningen. Har hamnat i en ficka där man kan få luft så kan man leva länge.

Sådana exempel är dock undantag. Tiden är knapp, och många anhöriga i Nepal har i ren desperation börjat gräva i rasmassorna med händerna.

– Har du din familj där under så är det klart att du blir desperat. Tiden går ju, för varje timme tappar man fler, säger Christian Di Schiena.