Försäkringskassan nekar fler assistans - efter nya domarna
Uppdaterad 2016-10-26 | Publicerad 2016-10-21
”Det är några familjer vi sett drabbas. Det är oerhört svåra fall”
De är svårt funktionshindrade och beroende av hjälp.
Men flera av dem mister nu hela eller delar av sin personliga assistans.
Efter två prejudicerande domar gör Försäkringskassan hårdare bedömningar.
Två domar i Högsta förvaltningsdomstolen från 2012 och 2015 har förändrat situationen för många funktionshindrade.
Sedan dess har bestämmelserna för personlig assistans omtolkats, vilket medfört hårdare bedömningar och ny praxis för Försäkringskassan.
– De här domarna pekar verkligen på en mer restriktiv tolkning. Vi är skyldiga att följa domstolarnas beslut, säger Monica Svanholm, områdeschef inom funktionsnedsättning på Försäkringskassan.
De som redan har personlig assistans riskerar nu att förlora hela eller delar av assistansersättningen, när de enskilda besluten omprövas vartannat år. Och för dem som ansöker första gången kan det bli svårare att ta sig igenom nålsögat.
Totalt hade 16 142 personer personlig assistans förra året. Av dem var 3 473 barn och ungdomar under 20 år.
Hittills i år har antalet assistansmottagare minskat med 300.
Dessutom har antalet personer som nybeviljades personlig assistans minskat kraftigt i alla åldrar mellan 2014 och 2015, trots att fler ansökte. Det visar Socialförsäkringsrapporten 2016:5 från Försäkringskassan.
”Finns inget enkelt svar”
Drygt 20 procent färre nybeviljades assistans förra året än 2014. Och mest minskade antalet bland barn med utvecklingsstörning och autism, från 300-400 årligen till 188 nybeviljade förra året.
Enligt rapporten beror minskningen troligen på domen från 2015, även om det ännu är för tidigt att säga. Det behöver dock inte bero på att Försäkringskassan blivit mer restriktiv i sina bedömningar.
– Vi måste titta närmare på vad avslagen beror på eftersom det inte finns några enkla svar, säger Monica Svanholm.
Samtidigt som timmarna över tid ökat per brukare, får allt fler avslag. Numera avslås 70 procent av ansökningarna.
– Vi har ganska hög avslagsfrekvens jämfört med tidigare år. Men antalet som beviljas personlig assistans är ganska intakt 16 000 personer. Det finns inget enkelt svar på varför man inte kommer in i assistansersättningen, säger Monica Svanholm.
Kan ni se om de nya direktiven fått större konsekvenser för barn än vuxna?
– Nej. Vi ser inte en större andel avslag bland barn och vi har ingen restriktivare hållning för en viss grupp, utan använder den praxis som råder, säger Monica Svanholm.
De två prejudicerande domarna rör de grundläggande behoven.
Att äta är ett grundläggande behov, men sedan domen 2012 är det avgörande hur man äter för att få rätt till assistansersättning. Efter domen kan man bara få assistans om man behöver hjälp med att äta genom munnen men inte om man sondmatas - eftersom det klassas som egenvård.
– Domen innebär att egenvård inte längre kan vara ett grundläggande behov, säger Monica Svanholm.
Även annan egenvård berörs, som läkemedelshantering, slemsugning och stomiskötsel. Även de som har problem med andningen och måste sugas nekas assistans när de grundläggande behoven ska beräknas.
Ersättningen riskerar dras in
I juni 2015 kom nästa prejudicerande dom. Sedan dess har enbart personer med psykiska funktionshinder rätt till assistans och aktiv tillsyn av någon som har ingående kunskap om dem och deras funktionsnedsättning. Detta behov måste även vara kopplat till något av de övriga grundläggande behoven.
I denna grupp ingår personer med utvecklingsstörning och autism. Hela assistansersättningen riskerar att dras in för dessa barn, om inte de övriga grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka.
– Det är några familjer som vi sett har drabbats genom att få färre timmar. När vi pratar med våra handläggare så är det oerhört svåra fall, men inte många fall. Men för den familj som drabbas är det förödande. Jag har läst i media och det måste vara väldigt speciella situationer, säger Monica Svanholm.
Personkretsar
Assistansersättning från Försäkringskassan beviljas dem som behöver stöd för sina grundläggande behov mer än 20 timmar i veckan i genomsnitt. De som omfattas av lagstiftningen ingår i olika personkretsar:
1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder eller hjärnskada i vuxen ålder.
3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.