Alla busar kommer skratta åt Hasse Aro

Det är lätt att bli nostalgisk när man smakar starkt, och i baren på Gondolen, högt över Slussen i Stockholm, är det extra svårt att hålla alla bitterljuva minnen där de hör hemma – på behörigt avstånd.

Vi hade vår första personalfest i just de lokalerna, för 20 år sedan eller så. Av dem som var med den gången är det bara jag och Hasse Aro som är kvar i firman. De andra har mognat och gått vidare till mer ansvarsfulla uppgifter på andra platser i samhället.

Den bildsköne bildproducenten till exempel. Han stod bland glasen på bordet och moonade den gången. Restaurangen ägdes då av Kooperativa Förbundet, och menyn var inget att skriva hem om. Vi var de enda gästerna. Men servitörerna, två äldre herrar i jacketter lika slitna som heltäckningsmattan, skruvade besvärat på sig.

Vår teknikchef var vildvuxen och yvig. Han satte en ung kvinna utan trosor på kopieringsapparaten och lät den mata ut ett hundratal kopior. En kille kunde trolla med kortlekar. Det fanns alltid hundar på kontoret. Folk sov över i sofforna. Alla kedjerökte cigaretter. Vi hade vansinnigt roligt varje dag. De yngre medarbetarna pippade som kaniner. Livet var en fest. Och vi gjorde väldigt många timmar television.

Det är länge sedan nu, men det var på den tiden som en skolpojksaktig Hasse Aro formades och härdades till hela Sveriges Mr Efterlyst. En kille att lita på i en värld fylld av skräck, våld och kriminalitet. En fyrbåk i kampen mot brottsligheten. En hårding med stark röst och genomträngande blick... och ja, han har hållit på i 37 säsonger nu och han har bara blivit tuffare och tuffare.

Tills nu...

Nu har någonting hänt. Någonting förunderligt. Ofattbart. Skrämmande. Vi vet inte om vi ska skratta eller gråta.

Hasse ska vara med i en danstävling i tv. Jo, ni läste rätt. Han ska vara med i ”Let’s dance” i TV?4. Och han har redan börjat träna…

Vi har försökt att tala honom till rätta, förstås, men han är förryckt och lyssnar inte längre på förnuft.

Han vet innerst inne att det är knapsu att vara med där och svänga runt, men han kan inte hålla sig, för den nya, konstiga anden i honom tycker att det är hur groovy som helst att darra och rista med kroppen och göra moves och vara lite skön framför kameran.

Han är borta och tränar dagar i sträck och häromdagen när han kom in för att ha ett viktigt möte med ”Efterlyst”-redaktionen började han med att visa projektledaren olika danssteg och något han kallade en New York-pose. En annan dag kom han i mjukisbyxor och huvtröja och var hur hipp som helst. Ni kan fethaja att det bara var rullbrädan och den bakåtvända kepsen som fattades. Dessutom har det kommit fram att han provat skor med höga klackar och nämnt att han ”eventuellt ska på tangoturné” i Finland.

Här är tio skäl till att Mr Efterlyst bör dra sig ur projektet:

1. ”Tuffa killar dansar inte” är mer än en titel på en bra roman av Norman Mailer.

2. Alla busar, som han spänner ögonen i och säger ”I kväll åker du fast!” till, kommer att skratta i fortsättningen.

3. Han kan drabbas av erektion när han dansar en tryckare, och en rejäl styve döljer man inte hur som helst i trikåer.

4. Danskläderna han tvingas ha är extremt obekväma, fula och löjliga.

5. Hans dåliga knä kan vika sig när som helst.

6. Det blir svårt att samarbeta med de fördomsfulla poliser som ännu inte gått alla jämställdhetskurser.

7. Konkurrenten Elisabeth Höglund kan slå honom med hästlängder. Då blir han djupt deprimerad.

8. Hans finska släkt kan bli mobbad för att han försöker spela märkvärdig.

9. Hans musiklärarinna gav honom en etta i musik ”för att det inte finns lägre betyg”.

10. Som frimurare är Hasse van att gå i ett litet förkläde, men eftersom det bara är män på alla möten, och alla bär likadana miniförkläden, så bjuder ändå ingen upp till dans.

Följ ämnen i artikeln