”Räkna med högre ränta framöver”
Uppdaterad 2013-08-30 | Publicerad 2013-08-21
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Annika Creutzer: Räntesänkningarnas tid är över
De långa räntorna rör sig uppåt och räntesänkningarnas tid kan vara förbi. I höst kan mycket hända med våra boräntor. Det gör att vi kan behöva ompröva den gamla sanningen om att rörlig boränta alltid lönar sig bäst.
Men det finns både för- och nackdelar de olika bindningstiderna.
Finanskrisens har klingat av och det kommer allt fler positiva signaler från USA och olika länder i Europa. ”Nu vänder det” syns allt oftare i rubrikerna. Det enda som inte ser ut att vända är arbetslösheten som är fortsatt hög både i Sverige och i resten av västvärlden.
Men placerare världen över ser ljust på framtiden. Det innebär att den som placerar i räntebärande papper vill ha mer i ränta än tidigare. Det går ju att tjäna pengar på aktier och andra placeringar nu. Därför ser vi hur ränteplaceringar med långa löptider, vanligen 10 år, får allt högre räntor.
Hur påverkar det dig och mig? Jo, det gör att när bankerna ska låna upp pengar, som de i sin tur ska låna ut till oss, så får de betala allt mer i ränta. Och givetvis får vi också göra det. Nu lånar vi sällan till bostaden med tioårig bindning av räntan, men även på kortare bindningstider ser vi höjningar.
Allt mer talar också för att det blir som Riksbanken sagt i sina prognoser – tiden med räntesänkningar är över och nästa gång Riksbanken gör något blir det en höjning. Troligen om ett drygt år, enligt prognosen.
Det gör att vi kan räkna med högre boräntor framöver.
Frågan är då om det är dags att binda räntan. Vill du ha en trygghet under ett antal år framöver kan det vara dags. Men räkna inte med att du gör något större klipp. Räntan i dag avspeglar vad proffsen tror om framtiden och det är sällan som det blir väldigt mycket bättre (läs högre räntor) än vad som avspeglar sig i marknadsräntorna i dag.
Vad du vinner på att binda är tryggheten att veta vilka kostnader du har framöver. Kostar det dig lite mer kan du se den kostnaden som en försäkringspremie.
En bunden ränta har ju en lite större marginal hos utlånaren än en rörlig ränta. Förklaringen är den risk utlånaren tar genom att lova något under ett visst antal år utan att kunna ändra sig. Tänk dig själv att du lånar ut pengar i en vecka eller i fem år. Om du lånar ut på fem år så kan ju under den tiden inflationen ta fart och 100 kronor i dag kanske bara är värt 80 kronor. Du vet inte detta men om allt pekar på att det blir inflation så lägger du på en ränta och du tar gärna i lite extra för att vara på den säkra sidan.
Så då borde rörlig ränta alltid löna sig mer. Riskerna för utlånaren är mindre och därmed borde påslagen vara mindre. Det är inte så säkert. Men bankerna kan sällan matcha upplåning och korta lån utan måste själva ta lån med längre löptid. Det finns också regler kring upplåningen och sammantaget gör det att det även är påslag på den rörliga räntan. Därför är det inte längre lika stora skillnader i marginaler mellan rörlig och bunden som det var tidigare.
När det dessutom sker en stor förändring i ekonomin som det ser ut att göra nu så kan det bli häftiga förändringar i räntorna. Det kan alltså bli tillfälliga toppar på den rörliga räntan. Det kan också bli en kraftigare ekonomiskt uppgång än förväntat. Så väljer du rörlig ränta bör du ha marginaler både för toppar och stadigare höjningar.
Men att ha lite rörligt och lite bundet på olika löptider är inte det bäst? Det är ju rådet bankerna brukar ge? Visst skulle det vara bäst enligt teorier om riskspridning. Men i dag måste varje kund förhandla om sin boränta för att få ner den till den verkliga nivån. Har du olika löptider på ditt lån är du i en usel förhandlingsposition så fort du ska sätta om ett av lånen. Du kan inte hota med att byta bank om du fortfarande har en stor del av lånen bundna på andra löptider. Den ränteskillnadsersättning som du ska betala för att lösa in dessa lån i förtid så att du kan flytta allt är så ohemult hög att det inte lönar sig. Det vet bankerna och det är därför de gillar att du har olika löptider. Det ligger ett förslag på finansmarknadsminister Peter Normans bord om ett nytt sätt att beräkna ränteskillnadsersättningen. Vi får hoppas att det blir verklighet för då blir det billigare.
Vad ska du som har stora bolån göra? Först och främst bör du göra en brandövning. Hur klarar du av om räntan går upp mot mer ”normala nivåer”. Enligt Finansinspektionen ligger en tremånadersränta på cirka 5,5 procent när svensk ekonomi och vår omvärld inte befinner sig i finanskris eller liknande.
Vill du ha tryggheten och därmed binda dina lån. Bind det mesta på den löptid som passar dig. Tänk dock på att inte binda på längre tid än du räknar med att bo i bostaden. Det är som sagt dyrt att lösa lån i förtid. Ha en liten del på 3-månadersränta. Då finns det möjlighet att göra extra avbetalningar på lånet var tredje månad i det fall du får extra pengar.
Har du höga lån på bostaden bör du fundera på om du har möjlighet att öka dina amorteringar och på så sätt minska de framtida kostnaderna. Det är en dålig affär att ha mycket pengar på ett bankonto och samtidigt ha bolån med högre ränta.
Trots att ekonomin ser ut att ta fart så kommer troligen arbetslösheten att vara fortsatt hög. Det viktigaste är alltså att du gör vad du kan för att ha en inkomst så att du kan betala dina lån. Ett alternativ till amortering kan alltså vara att använda pengarna till att vidareutbildning så att du har större möjligheter att få jobb, behålla det jobb du har eller byta till ett bättre jobb.
Annika Creutzer