Varför kriminalisera det som redan är kriminellt?

Riksdagshuset.

Ärade riksdagsledamöter, låt mig få presentera några anspråkslösa förslag.

Ni har fått välförtjänt beröm av ledarskribenterna för de nya terrorlagarna, men tyvärr finns det typer som inte har låtit sig imponeras.

Irriterande nog är det människor som är duktiga på juridik som har haft synpunkter. Exempelvis nationens terroriståklagare Agnetha Hilding Qvarnström, Högsta domstolens blivande ordförande Stefan Lindskog och Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg har muttrat om allt från att det redan finns lagar till att paragrafer som stressas fram sällan är effektiva.

Den bästa strategin för att bemöta tjatet är troligen att avfärda gnällspikarna som varande en samling drömmare som inte har förstått allvaret i att cirka 300 personer har rest från Sverige för att ansluta till terrorgrupper i Irak eller Syrien.

Krafttag måste ju visas. Det är en skandal att det till exempel fram tills nu har varit tillåtet att finansiera terrorgrupper.

Nu kanske någon illasinnad figur påpekar att en man år 2009 åtalades för just detta brott sedan det uppstått misstankar om att han hade samlat in pengar till organisationer närstående den terrorstämplade Hamas-rörelsen.

Hen kanske rent av påminner om att några personer har dömts för att ha skickat pengar till terrornätverket Ansar al-islam i norra Irak.

Strunta i kverulanten. Det kan aldrig skada att kriminalisera det som redan är kriminellt lite mer.

Ni politiker har dessutom varit kloka nog att införa ett särskilt straffansvar för den som reser utomlands för att begå terrorbrott.

Lyssna inte på påpekanden om att två män ställdes inför rätta 2010 som misstänkta för att ha förberett sig för att åka till Somalia och bli självmordsbombare.

Hovrätten friade fräckt nog männen, vilket är en anledning så god som någon att även i detta fall förbjuda det förbjudna lite till.

Terrordåden i Belgien och gripandet av en svensk medborgare i Bryssel är för övrigt argument så goda som några för de nya paragrafernas nödvändighet.

Visserligen var det redan tidigare olagligt att mörda människor på flygplats, men vem vill i dessa tider bli anklagad för att inte ta islamistisk terrorism på allvar.

Avslutningsvis, vördade riksdagsledamöter:

Ni vore inga riktiga politiker om ni inte hyste en närmast religiös tro på straffrättens välsignelse.

Följ ämnen i artikeln