Den ende iranier som dömts är spionen på Säpo
Dårfinksjournalistiken kring den hårddragna svenska gangsterstoryn har svingat sig upp till nya höjder.
Det senaste är att den högst maligna teokratiska diktaturen Iran skulle ha engagerat de två mest kända celebriteterna Rawa Majid, artistnamn ”Räven”, påstådd ledare för ligan ”Foxtrot”, och Ismail Abdo, artistnamn ”Jordgubben”, påstådd ledare för ligan Rumba, i sitt ondskefulla nätverk.
Dessa gangstrar, båda på flykt någonstans i Mellanöstern, skulle nämligen ha ställt barnterrorister till Irans förfogande för att angripa israeliska intressen eller judar i Sverige. Som synes är det en kanonstory om den vore sann.
Men varifrån kommer de här sensationelle uppgifterna? Jo, från den israeliska regimen närstående tidningen Jerusalem Post, som i sin tur åberopar källor inom den israeliska underrättelsetjänsten Mossad.
Man skulle möjligen kunna tycka att israeliska underrättelsekällor som beskyller Iran för att medelst svenska gangsterligor anställa barnterrorister vore ungefär lika trovärdiga som iranska underrättelsekällor som under brinnande krig beskyllde Israel, eller judar i allmänhet, för att ha satt in särskilda kannibalförband i kriget mot civilbefolkningen i Gaza.
Men icke så i Sverige. För någon tid sen sammankallade Säpo till en ”pressträff” där man ”slog fast” att Iran verkligen engagerat barnterrorister i Sverige och att denna djävulska plan kunnat sättas i verket just med hjälp av våra mest mediala gangstrar. Självaste justitieminister Gunnar Strömmer ställde upp inför pressen och bekräftade storyn. Så då blev det rubriker, vilket inte är att undra på.
Men vad finns då för konkret underlag för denna otroliga historia, av chefspersonen på Säpo Daniel Stenling skarpsinnigt analyserad som en del av kriget mellan Israel och Iran?
Faktiskt inte mycket. I januari greps en 14-årig förortspojk av misstänkt etnicitet för att han skulle ha hivat en handgranat över stängslet runt Israels ambassad i Stockholm. Han hade, om han är skyldig, dock glömt att osäkra den, eller visste inte hur man gjorde. Pojkar av misstänkt identitet kan emellertid fyra månader in på Israels krigsförbrytelser i Gaza ha haft flera, mer nära till hands liggande, motiv att ge sig på Israel än att tjänstgöra åt gangsterligor på uppdrag från Iran.
Israeliska källor meddelade dock att 14-åringen tjänstgjort som barnterrorist åt Rawa Majid, ”Räven”, i samarbete med Iran.
I maj greps en 15-åring, också av misstänkt etnicitet, för att att han skulle ha avfyrat ett vapen i den stadsdel där Israels ambassad är belägen. Israeliska källor har uppgett att denne barnterrorist opererade på uppdrag från Ismail Abdo, ”Jordgubben”, den andre stora celebriteten i mediernas smaskiga story om gängvåldet. Också i det här fallet framhöll de israeliska källorna att Iran låg bakom.
Nyligen anhölls två personer av okänd ålder, men sannolikt av misstänkt etnicitet, för påstådd medhjälp till vapenbrott till den misstänkte 15-åringen som skulle ha skjutit på Östermalm. Israeliska källor har ännu inte bekräftat att också dessa två anhållna är medlemmar i Ismael Abdos liga Rumba.
Sakligt sett är ovanstående underlag lite väl magert för att fastställa en våg av från Iran organiserad barnterrorism i Sverige. Det fattar man till och med på Säpo. Så på den där ”pressträffen” inför bedövat omisstänksamma journalister, kastade chefen för Säpos kontraspionage Daniel Stenling fram den till synes eviga bortförklaringen att Säpo ”under senare år avvärjt konkreta attentatsplaner med kopplingar till iranska säkerhetstjänster, där kriminella gäng agerat som proxys”.
Åh, fan! Så det här skulle inte ens vara något nytt? Säpo har tvärtom under senare år bekämpat Irans proxyterrorism med strålande, fast hemlig, framgång?
Den här säpovalsen, vanligtvis använd som förklaring till varför man är bland de sämsta i Europa på att fånga spioner, (man tar dom jäklarna innan dom ens hinner börja spionera) har en stor svaghet.
Terrorism är liksom spioneri mot lagen. Gäller även förberedelse, medverkan och stämpling som ”konkreta attentatsplaner”. Om Säpo infångat dylika terrorister i förtid, innan de hann slå till, skulle vi känna till de skyldiga eftersom de dömts, eller åtminstone häktats. Den ende iranier som dömts är han som ostört fick spionera flera år på jobbet, nämligen på Säpo.
Jag kan ha viss förståelse för att Säpo känner behov av att spela smarta när de överrumplas av sensationella uppgifter från Israel, och därmed av alla medier, med ”avslöjanden” om pågående barnterrorism i Sverige. De vill inte framstå som om de inte hade koll, det här har de självklart känt till i flera år.
Jag kan till och med ha en viss förståelse för justitieminister Strömmer när han känner sig tvungen att ”bekräfta” saker han inte har en aning om. Liksom i Säpos fall är risken att åka fast för ren lögn närmast obefintlig.
Dem jag inte har minsta förståelse för är de journalistkolleger som dansar med och skriver sådant som de måste förstå är lögn och krigspropaganda. Vems intressen tror de då att de tjänar?
För övrigt anser jag att…
…det var kul och alldeles utmärkt att medlemmarna i ABBA blev kommendörer av Vasaorden, också sett som en senkommen revansch för det hån och begabbelse de fick utstå 1974.
…Peter Bratt och jag av liknande skäl bör få Nordstjerneorden som en senkommen revansch för begabbelse och spioneridom som vi fick utstå, också 1974. Eftersom spionchefen Birger Elmér och åklagaren i målet Karl-Axel Robèrt fick just Nordstjerneorden. Fast i smyg bakom lyckta dörrar.