Soffliggarnas val

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Rekordlågt intresse för det nya EU-parlamentet

Valet till EU-parlamentet är valet som alla vill glömma.

Särskilt väljarna.

Om exakt en månad går Sverige till val. Söndagen den 13 juni har 6,9 miljoner väljare chans att utse de 19 svenska ledamöter som ska sitta i Europaparlamentet till 2009.

Det är ett viktigt val. På flera centrala områden har ledamöterna medbestämmande och kan stoppa förslag.

Men intresset för valet är rekordlågt. SVT:s partiledardebatt sänds tre veckor före valdagen. TV 4 har inte ens en valvaka. Valresultatet presenteras i stället i en förlängd nyhetssändning i halvlek i EM-matchen i fotboll mellan England och Frankrike.

Slaget förlorat

Inte heller partierna högprioriterar valet till Europaparlamentet. De har gett slaget förlorat redan innan det startat.

Inget parti toppar listorna med någon av sina röstmagneter. I förra valet, 1999, stod Marit Paulsen överst på fp-listan. Nu är det Cecilia Malmström som redan suttit fem år i parlamentet. Duktig men okänd.

Förre biträdande utrikesministern Pierre Schori var stjärnan på s-listan förra gången. Nu är det Inger Segelström, nyss avgången ordförande i riksdagens EU-nämnd, som ska få s-väljarna att ta sig till vallokalen. Hon är också duktig. Och okänd.

Men om partierna och media är halvljumma så är väljarna iskalla. Trots intensiv mejl- och telefonkontakt med läsarna är det hittills ingen som ställt en enda fråga till mig om det stundande valet.

Chockvåg

I det första svenska valet till EU-parlamentet, 1995, var valdeltagandet 42,2 procent. Siffran, som var den sämsta under hela 1900-talet, sände en chockvåg genom det politiska etablissemanget.

Men trots att partierna fem år senare gjorde sitt yttersta för att locka väljarna till valurnorna sjönk valdeltagandet till en ny bottennivå, 38 procent. Bara i Finland, Nederländerna och Storbritannien var det färre som deltog.

Bottenrekord väntas

Risken är överhängande att det slås nya bottenrekord i valet om en månad. Ja-partierna har svårt med entusiasmen, självförtroendet knäcktes i folkomröstningen i höstas. Vänsterpartiet och miljöpartiet, de två nej-partierna, är inte ens tillsammans tillräckligt stora för att få skjuts på en hel valrörelse.

Kritiken mot EU brukar gå ut på att unionsbygget saknar folklig förankring. I valet till Europaparlamentet har folket sin chans. Förra gången avstod en majoritet av de svenska väljarna från att ta den.

I EU-parlamentet sitter efter valet 732 ledamöter från 25 länder. Det är ett unikt forum, utan motsvarighet i hela världen. Varför är det så många som önskar att valet redan vore över?

Lena Mellin