Vad är meningen om kärleken inte finns?
De senaste veckorna har jag försökt ta mig igenom rockstjärnan Kim Gordons omtalade nyutkomna självbiografi ”Girl in a band”. Men det går inte. Jag blir så gråtfärdig att jag måste lägga den åt sidan mellan varje kapitel.
För er som inte känner till storyn: Kim Gordon var medlem i bandet Sonic Youth som gjorde extremt svår och stökig oljudsmusik, bland annat genom att mangla gitarr med trumpinnar och viskprata refränger om filosofi. Men man behöver inte ha stenkoll för att få en klump i halsen av Kim Gordons memoarer.
Hon är över 60 år nu, och skriver om sin skilsmässa på ett sätt som gör ont även i oss som inte bott i råhäftiga New York-ateljéer, varit polare med Nirvana och gjort reklam för YSL.
När nyheten kom att hon och maken Thurston Moore skulle separera efter 27 års äktenskap, var det många indiekonnässörer som bröt ihop. De var ju det perfekta paret. Att gå på Sonic Youth-konsert var bättre än parterapi. Ingen annanstans kunde man se en så harmonisk symbios mellan två vuxna människor, klädda i varsin t-shirt med tryck. Kim och Thurston var som noiserockens Svenne & Lotta - ett begrepp, en kärlekssaga, ett superheteropar.
”Vi verkade ha ett normalt förhållande i en galen värld”, berättade Kim Gordon efter skilsmässan i en intervju i tidningen Elle. Hon tillade bittert att det tog slut på ett rätt normalt sätt också. Thurston hittade en annan. Och dumpade Kim.
De bröt upp för gott i ösregn på en festivalscen i São Paulo - det var där Sonic Youth spelade sin sista konsert 2011.
Nu handlar ”Girl in a band” inte bara om denna - förhållandevis glammiga - separation. Kim Gordon beskriver också hur hon gjorde konst, grundade ett klädmärke, sjöng, spelade bas, gitarr och ändå ständigt fick frågan: Hur går det ihop att vara både rockmusiker och mamma?
Men hela tiden sörjer hon. Inte bara sitt äktenskap, utan hela sin tro på kärleken.
Jag klandrar henne inte. Vi lever i en oromantisk tid. Kärleksmyten dissekeras i böcker av Liv Strömquist och Lena Andersson, eller i serier som ”House of cards”. SVT gör en såpa om arrangerade äktenskap som alla mynnar ut i skilsmässor. Till och med Svenne & Lotta har gått skilda vägar. Och Sonic Youth finns inte mer.
Men jag kan inte låta bli att undra, om romantik bara är förvirring och kärlek ett påhitt - vad är meningen då?