Även Breivik ska ha mänskliga rättigheter

Att domstolar ska stå emot opinioner och tryck från allmänheten håller alla rimliga människor med om.

En princip som dock sattes ur spel då Anders Behring Breivik delvis vann över den norska staten i går.

Bestörtningen och vreden i vårt grannland är fullt begriplig: Norge har i modern tid aldrig upplevt en sådan fruktansvärd kriminalitet som de två terrordåden och morden på 77 människor i Oslo och på Utøya den 22 juli 2011.

Även i Sverige, inte minst i sociala medier, skrek människor ut sin avsky då domen i Oslo tingrett i går eftermiddag offentliggjordes. "Sluta dalta med terroristen", "släng bort nyckeln", "den jäveln ska inte ha några lättnader".

Breivik stämde staten för brott mot den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna på två områden. Dels artikel tre, som förbjuder tortyr och annan omänsklig behandling, dels artikel åtta, som rör rätten att kommunicera med omvärlden.

Under en fyra dagar lång rättegång lade den högerextrema terroristen fram sina stundom bisarra synpunkter, som att hans uppvaknade intresse för realityserien ”Paradise hotel” är ett tecken på att han tagit psykisk skada.

Om nu Norge verkligen ville tortera honom så hade det varit mer raffinerat att tvinga honom att titta på eländet.

Domstolen dömde till statens fördel gällande Breiviks rätt att ha kontakt med omvärlden. Ett annat utslag hade varit sensationellt.

Ett land måste ha rätt att skydda sig mot att en person som bedriver politik medels mord ska kunna planera nya attentat ihop med meningsfränder på andra sidan murarna eller inspirera dem att föra kampen vidare.

Att han vann framgång rörande artikel tre har förvånat juridiska experter. Men faktum är att domstolen för ett rimligt och välmotiverat resonemang. Är det till exempel nödvändigt med dessa återkommande nakenvisitationer av en människa som hålls totalt isolerad?

Oslo tingrett utesluter inte att isoleringen varit nödvändig, men anser inte att staten tillräckligt har motiverat varför dessa restriktioner har behövts.

Ett land där det i en rättegång går att segra över staten är ett land som tar rättssäkerheten på allvar. Oavsett om det handlar om en sameby som i Gällivare vinner tvisten om jakträttigheter eller om en terrorist har framgång med sin klagan.

Nu är det inte säkert att denna dom står sig. Regeringsadvokaterna, Norges motsvarighet till Sveriges justitiekansler, ska läsa igenom den noggrant innan beslut om ett eventuellt överklagande ska lämnas in.

Det är inte heller säkert att den får någon praktisk betydelse. Fängelsechefen Ole Kristoffer Borhaug sa i dag att han tolkar domen som att den gäller förändringar på systemnivå. Fängelset kommer att förhålla sig till gällande regelverk och inte genomföra förändringar.

Viktigt att komma ihåg är att domen på 21 års fängelse, Norges hårdaste straff, står kvar. Viktigt att komma ihåg är att i ett civiliserat samhälle så används inte fängelser till att göra straffen hårdare än vad de redan är. Viktigt att komma ihåg är framförallt att även de mest avskyvärda personers grundläggande mänskliga rättigheter ska respekteras.

Oslo tingretts dom är i själva verket en seger över allt det Anders Behring Breivik står för.