Visst ryms alla under vår flagga
Sverige är unikt, inget annat land är exakt som vårt. Vi ska med stolthet hissa vår flagga och se ut över våra vackra landskap och påminna oss om allt stort och fint som skapats i vårt land.
Men för att vi ska förstå vad Sverige, som vi älskar, är måste vi kunna vår historia och förstå hur Sverige blivit vad det blivit.
Det finns en röd tråd genom hela historien från Hedenhös till våra dagar, något som vi har gemensamt med alla tidigare generationer, nämligen sanningen att ingenting är beständigt, allting förändras. Det är själva villkoret för att livet ska gå vidare. Det gäller oss människor och det gäller hela nationer.
Förändringen kan vara positiv eller negativ, helst ska förändringen ske under kontrollerade former.
Sedan urminnes tider har fria svenska män samlats till rådslag, de kan kallas ting eller herredagar. Där har man diskuterat gemensamma problem, fattat beslut och gått vidare. Denna strävan efter konsensus och viljan att acceptera gruppens beslut, är unik för vårt land.
Det har tagit över tusen år att skapa det Sverige som finns i dag. Vår nations gränser har ritats om många gånger. Ingen av våra nuvarande gränser har vi fått gratis av Gud, de är resultat av många och blodiga krig.
Ända från början har det existerat flera parallella språk och kulturer i vårt land. Svenskan, vår variant av urgermanskan, formades för cirka tusen år sedan. Då talades det redan samiska och finska i delar av det som skulle bli Sverige. Vikingarnas gudalära kom till oss från utlandet, precis som kristendomen några hundra år senare. Liksom alla de filosofiska och politiska idéerna och ideologierna, protestantismen, upplysningen, frikyrkorna, nykterhetsrörelsen, liberalismen och socialismen. De första socialdemokratiska ledarna, liksom fackföreningsrörelsens pionjärer, hämtade sina idéer om frihet, jämlikhet och broderskap från Frankrike och Tyskland.
Svenskarna har i alla tider tagit till sig de nya idéerna och religionerna, anpassat dem till något som passat bra för vårt land. Hela tiden har en ström av människor kommit till vårt land med nya idéer, konst och musik.
Svedjefinnar och valloner tillförde kunskaper, muskelkraft och intellektuell styrka. Det första Göteborg byggdes av och för holländska nybyggare. Skottar, engelsmän och fransmän öppnade handeln med Asien för oss.
Våra viktigaste städer dominerades länge av tysktalande borgare som gav oss många av våra numera typiska svenska jul- och midsommartraditioner. Under stormaktstiden på 1600-talet var tyskan ett vanligt språk för statens ämbetsmän. Under 1700-talet skrev våra diplomater sina rapporter till Stockholm på franska.
I dag kryddas det svenska språket med engelska ord och uttryck. Tillförseln av nya idéer, nya kunskaper och energi fortsätter dag för dag och ska så göra om Sverige ska överleva. Men inströmningen måste vara styrd och kontrollerad för allas skull.
Vi äter inte samma mat som farfar och farmor lagade. Utsikten från våra fönster är sällan den som våra föräldrar hade. Vi som är 40-talister har läst andra böcker och hade andra drömmar än vad våra barn och barnbarn har.
Det som förenar majoriteten av oss svenskar är att vi har svenska som modersmål, är födda i Sverige av svenska föräldrar. Miljoner av oss känner till en gammal kyrka på landet som våra förfäder var med om att bygga och där de nu vilar i sina gravar.
De flesta känner stolthet och glädje då det går bra för Sverige, flaggan hissas och nationalsången spelas. Dessa känslor är ingenting att skämmas över. Vi ska vara stolta över vårt land.
Inget annat land har vår unika mix, vår blandning av inhemskt och utländskt, det som skapat Sverige och gjort det till ett framgångsland.
Nyckeln till Sverige, den som ska öppna vårt land och dess möjligheter för varje främling som vill leva och verka här är språket och respekt för vår historia, våra traditioner.
Alla nykomlingar i vårt land vet att de kommit till ett land som heter Sverige med svenska seder och bruk. De flesta har växt upp i länder och kulturer där man talar om fosterlandskärlek och patriotism, de störs inte av svenska flaggan, Luciatåg, skolavslutning i kyrkan. Tvärtom. För dem är just detta Sverige, med sina unika traditioner, seder och bruk.
Det Sverige de lärde känna då de kom och som de hänfördes av. De måste förbryllas av de floskler som utströmmar från våra liberala tidningar som slåss om att vara mer öppna och gränslösa än konkurrenterna.
Vi behöver varken extrem kulturkonservatism, eller fega liberaler som kräks på våra traditioner, utan en sund inkluderande patriotism. För visst ryms vi alla under den svenska flaggan?