Det lönar sig att byta partiledare

Stödet för S och L ökar i nya SCB-mätningen

Ett gott råd för krisande partier tycks vara att byta partiledare.

I den nya SCB-mätningen ökar stödet mest för Socialdemokraterna och Liberalerna som bytt ledning sedan förra mätningen.

Statistiska centralbyrån, SCB, mäter två gånger om året stödet för riksdagens partier. Mätningarna genomförs i november och maj.

Sedan den förra mätningen har två partier bytt partiledare, Socialdemokraterna och Liberalerna. Det är också de partier vars stöd ökar mest i den nya mätningen som offentliggjordes under torsdagen.

Stödet för Socialdemokraterna ökar med 4,2 procentenheter till 33,3 procent. Magdalena Andersson valdes till partiledare (S) i början av november samtidigt som den förra mätningen inleddes. Den 29 november valdes hon till statsminister.

Johan Pehrson efterträdde oväntat Nyamko Sabuni som Liberalernas ledare den 8 april. Det här är alltså den första mätningen som genomförs med honom som L-ledare. Stödet för partiet ökar med 0,9 procentenheter.

Det kan tyckas blygsamt. Men det är en ökning med 36 procent sedan den förra mätningen. Tårta och champagne hos Liberalerna?

Ett framgångsrecept tycks alltså vara att byta ut partiledare som inte håller måttet. Och så är det nog även om det sällan är den ”quick fix” som många partiarbetare hoppas på.

Det dröjde en dryg månad efter partiledarbytet innan Socialdemokraternas siffror började öka. Riktig skjuts fick de inte förrän efter Rysslands nya invasion av Ukraina den 24 februari.

För Liberalerna har det gått snabbare. Pehrson har inte hållit i ordförandeklubban mer än knappt två månader. Men deras läge före partiledarbytet var betydligt dystrare än Socialdemokraternas. Därför har det gått fortare.

Fem partier tappar stöd i den senaste SCB-mätningen. Tre växer däremot. De är utöver S och L även Kristdemokraterna.

Det parti som tappar mest stöd är Annie Lööfs Centern. De ligger nu på 6,7 procent, klart under valresultatet på 8,6 procent.

Men, som jag skrivit många gånger tidigare, Annie Lööf har målat in sig i ett hörn. Hennes och Centerns starka avståndstagande från Sverigedemokraterna och dem som har med SD att göra gör att ett mer omfattande samarbete med de borgerliga partierna och, eller, SD är uteslutet.

Men det är också svårt för henne att luta sig för mycket åt vänster. Hindren är framför allt två.

De egna väljarna kan ha synpunkter på ett alltför intimt samröre med Socialdemokraterna. Annie Lööf själv utesluter samarbete med ”ytterkantspartierna”, det vill säga förutom SD även Vänsterparitet.

Men rotlösheten har sitt pris. I Centerns fall dalande opinionssiffror. Väljarna vill ha tydligare besked om vilket stall Centern hör hemma i.

För Moderatledaren Ulf Kristersson ser det också lite mörkt ut.

För det första tappar hans eget parti stöd. Det borde det inte göra i kristider som denna. Då brukar väljarna flockas kring de två regeringsbärande partierna, S och M.

Men dessutom backar Sverigedemokraterna, tänkt som det bärande stöd- och samarbetspartiet för den regering som Ulf Kristersson hoppas få leda efter valet.

De andra partierna i hans kvartett, L och KD, ökar däremot sitt stöd. Men de är ju, som bekant, betydligt mindre. Och inte lika viktigga för den potentielle regeringsbildaren.

De partier som skulle kunna ingå i Magdalena Anderssons regeringsbukett, S, V, C och MP; har i dag ett samlat stöd på 51,1 procent av väljarna enligt SCB.

Högeroppositionen, M, KD, SD och L, har ett lägre stöd, 46,9 procent.

Men valet är inte klart, om någon trodde det. Drygt tre månader är en evighet i politiken. Tittar vi bakåt lika länge hade kriget i Ukraina bar börjat och svenskt Natomedlemskap stod inte på dagordningen.

SCB:s väljarbarometer

Vänsterpartiet  7,8 procent  - 1,4 %

Socialdemokraterna  33,3 + 4,2

Miljöpartiet  3,3  - 0,6

Centerpartiet 6,7  - 1,7

Liberalerna  3,4  + 0,9

Kristdemokraterna  5,2  + 0,6

Moderaterna  21,3 - 1,4

Sverigedemokraterna  17,0  - 1,6

Övriga  2  + 0,9

SCB:s sista partisympatimätning före valet gjordes i maj.   Jämförelsen gäller den förra mätningen som gjordes i november 2021.

Så gjordes undersökningen

SCB genomför partisympatiundersökningen;PSU, två gånger varje år, i maj och november. PSU för maj 2022 genomfördes under perioden 28 april–25 maj.

Totalt ingick 9 228 slumpmässigt utvalda personer i hela Sverige som är röstberättigade i riksdagsval. Svaren samlades in genom telefonintervjuer (både mobila och fasta telefoner) och via webbenkät. Totalt svarade 4 274 personer, vilket motsvarar 46,3 procent.

Gå med i Iniziopanelen hos Demoskop – och gör dig hörd!

Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.