Mejla

Wolfgang Hansson

Att välta gamla statyer stoppar inte rasismen

Ska Karl XII få vara kvar – eller Churchill?

KOLUMNISTER

Att välta en staty av en gammal slavhandlare och slänga den i vattnet, bidrar det till att minska rasismen?

Statyerna har blivit ett sätt att få utlopp för ilskan mot polisens behandling av svarta i USA, men ett antal fallna statyer lär knappast ändra på verkligheten.

Varje epok reser statyer av sina hjältar och ledare. Tänkta att göra dem i någon mån odödliga. Om inte annat utgör de en påminnelse om historien, i dag inte nödvändigtvis i positiv dager.

Ofta tänker vi inte ens på statyerna. Ser dom inte.

Men så plötsligt händer någonting och en staty som fram till nyligen inte varit mer än ett monument över en historisk epok förvandlas till en symbol för någonting större.

Kravallerna och demonstrationerna som utlöstes av polismordet på George Floyd i Minneapolis i USA har gett upphov till en djupare rörelse mot den rasistiska behandlingen av afroamerikaner i USA och svarta i Europa och övriga världen.

Vreden har i ett flertal fall tagits ut på statyer som symboliserar rasismen och förtrycket av svarta. Som statyn av slavhandlaren Edward Colston i Bristol i Storbritannien som en grupp aktivister i förra veckan inte bara nöjde sig med att fälla utan dessutom kastade i havet.

Statyn av slavhandlaren Edward Colston fiskas upp ur vattnet.

Jag vet inte hur många av dem som verkligen kände att de gjorde något konkret för att stoppa rasismen men deras handling lär knappast ändra historien och det är högst tveksamt om den bidrar till att minska rasismen.

Rivningen kan kännas bra eftersom det är en konkret handling på ett område där det annars är svårt att agera på ett påtagligt sätt. För hur stoppar man den institutionaliserade rasismen som är inbyggd i det amerikanska samhället sedan så många decennier? Knappast med att välta statyer.

Explosiv situation

Bara för att en staty en gång rests finns det inget som säger att den måste stå kvar för evigt. I USA pågår sedan flera år tillbaka en rörelse för att plocka bort många statyer föreställande sydstatsgeneralen Robert E Lee. Den forne hjälten från det amerikanska inbördeskriget ses i dag av många som en symbol för slavhandeln och förtrycket av de svarta.

Men det är ingen oproblematiskt process. 2017 dödades en ung kvinna i Charlottesville, Virginia när högerextremister demonstrerade för att stoppa rivningen av statyn där.

När jag besökte staden i januari 2018 var statyn täckt av en svart presenning i väntan på domstolsbeslut efter ett demokratiskt fattat beslut att ta bort den.

Men även om statyer av Robert E Lee försvinner så raderas inte historien om slavhandeln ut.

I den explosiva situation som USA befinner sig i i dag behövs ledare, politiker och ett civilsamhälle som kan komma tillrätta med rasismen inte bara inom poliskåren utan inom hela det amerikanska samhället. Det behövs ett batteri av förändringar.

Att då förvandla statyerna till avgörande pusselbitar riskerar att flytta fokus från det som verkligen är viktigt.

Det väcker också frågan om var gränsen ska dras. Vilka statyer ska få står kvar och vilka ska plockas bort? Vem ska bestämma?

Stor blodspillan

Väldigt många av de personer som avbildas på statyer har utfört något som under deras livstid betraktades som hjältedåd men samtidigt gjort sig skyldiga till fruktansvärda övergrepp och stor blodspillan.

Karl XII:s staty i Kungsträdgården.

Är Karl XII som står i Kungsträdgården i Stockholm verkligen en symbol för Sverige som vi vill hylla? Innebär det faktum att han få står kvar där att vi hyllar honom? Eller ska vi bara se statyn som en bekräftelse på att han spelade en viktig roll i den svenska historien, oavsett om vi i dag ser på honom som bra eller dålig?

Hur är det med Winston Churchill som var en hjälte under andra världskriget men samtidigt kolonialist. Blir han näste man att kastas i floden?

De forna kommunistländerna var fulla av statyer föreställande Stalin, Lenin och andra auktoritära ledare med ofattbart mycket blod på sina händer. Till en början var det många av statyerna som hackades i småbitar precis som Berlinmuren. Men så kom en motreaktion. En del av statyerna fick vara kvar. Om inte annat på museum eller i statyparker. Inte för att hylla tyrannerna men för att påminna om historien.

Tar man det hela ett steg längre kan man fråga sig varför utrensningen av rasister och despoter nödvändigtvis ska stanna vid statyer. Man skulle kunna rensa ut böcker och filmer som hyllar dem.

Personer går att radera ur historien men knappast det arv som de efterlämnat.

Blir Winston Churchill näste man att kastas i floden?

Av: 

Wolfgang Hansson

Publisert:

LÄS VIDARE

Två gripna för statyvandalisering i Sydney

ÄMNEN I ARTIKELN

Protesterna efter George Floyds död

USA

Winston Churchill

Rasism

Charlottesville

Karl XII