Din plånbok är under attack
Personerna bakom de viktiga besluten
Plånboken är under attack. Inflationen är jättehög och räntorna kommer att stiga ytterligare.
Det här är inte gnäll. Det är fakta.
Inflationen, prisökningarna, har inte varit så hög på årtionden. För att bekämpa denna fattigdomsfälla höjs världens styrräntor.
Den svenska tillväxten blir EU:s lägsta i år enligt kommissionens prognos. För fjärde gången sedan 1990 minskar reallönerna i år. Svensk ekonomi som helhet backar för fjärde gången det här årtusendet.
Men vilka är makthavarna, de som skapar, eller bekämpar? Snabbguiden kommer här, utan inbördes rangordning.
1. Vladimir Putin. Världsekonomin kom i olag av pandemin. Den blev inte bättre av Rysslands storskaliga anfallskrig mot Ukraina. Stundtals skenande energipriser, brist på allt från spannmål till konstgödsel. Västvärldens sanktioner mot Ryssland har ytterligare förstärkt obalanserna. Men Putin viker sig inte.
2. Christine Lagarde är chef för den europeiska centralbanken, ECB, EMU-ländernas riksbank. Den sätter räntan för länder med euro. Av Sveriges tio största exportländer har fem euro som valuta och ett, Danmark, har sin krona knuten till den. Beslut som fattas av ECB har alltså en mycket stor inverkan på ett litet exportberoende land som Sverige.
3. Elisabeth Svantesson. Finansministern (M) bossar för regeringens ekonomiska politik. Den har inte bara inflytande över privatekonomin genom nivån på skatter och bidrag. Utan också genom påverkan på den allmänna ekonomiska utvecklingen. Genom att, vanligen, bromsa i medvind och gasa i motvind.
4. Veli-Pekka Säikkälä, Tomas Undin och Martin Wästfelt, avtalssekreterare på IF Metall, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen och förhandlingschef på Sveriges största fackförbund Unionen.
En för de flesta människor okänd trio men deras påverkan på löntagarnas ekonomi är omfattande.
Sedan slutet på 1990-talet har den konkurrensutsatta industrin varit vägledande för löneavtalen på hela arbetsmarknaden. Tanken bakom upplägget är att samhällsekonomin mår bra om ingen tar ut högre löneökningar än exportindustrin. Alternativet kan lätt bli Ebberöds bank.
Avtalet mellan de här parterna kallas ”märket”. Mer än så får det inte bli för någon annan heller.
I år förhandlar 2,2 miljoner löntagare sina löner. Vad märket kommer att ligga är oklart, LO-facken har krävt 4,4 procent - långt under inflationen. De är alltså beredda på att gå med på en reallönesänkning. Arbetsgivarna verkar tycka att det räcker med två. Det slutar någonstans mittemellan.
5. Jimmie Åkesson. SD-ledarens parti samarbetar med regeringen på en rad områden, bland annat statsbudgeten. De har i vissa fall bestämda åsikter. A-kassan hade exempelvis sänkts utan deras veto. I vissa utvalda frågor har Åkesson och hans parti alltså stort inflytande över plånboken.
6. Joe Biden är inte bara president för världens största ekonomi, USA. Bara det skulle vara nog för att vi skulle påverkas av vad han gör – och får stöd för i kongressen. Just nu genom bland annat stimulanser av ekonomin och statsstöd till amerikanska företag. Det senare är ett tilltag som EU djupt ogillar eftersom de anser att det leder till osund konkurrens för europeiska företag.
7. Jerome Powell är chef för den amerikanska centralbanken, Fed. Banken har med en rad höjningar av styrräntan försökt, och delvis lyckats med att sänka den höga amerikanska inflationen. Men det har också bidragit till att pressa världens börser. Det ledde bland annat till att Stockholmsbörsen 2022 backade med 23 procent (i pengar räknat).
8. Erik Thedéen, riksbankschef sedan nyår. Även Riksbanken använder räntan för att bekämpa inflationen, hittills med begränsad framgång. I december uppgick inflationen till 12,3 procent enligt SCB.
I ekonomkretsar är det en vedertagen sanning att inflation är värre än höga räntor. Inte bara för att inflation gör den fattige ännu fattigare. Utan också för att det skapar osäkerhet i ekonomin och osäkerhet kan leda en lång rad beslutsfattare, exempelvis dig och mig, ut på en oförutsägbar gungfly.
Men Riksbanken har också försökt lyfta kronan genom olika insatser. Den har under krisen tappat i värde vilket gör att vi, ovanpå allt annat, också importerar inflation.
Tre spaningar
Två stockholmare i toppen, är det rätt för Centerpartiet? Nye partiledaren Muharrem Demirok är stockholmare. Utflyttad till Sveriges femte stad Linköping, men dock. Nya partisekreteraren Karin Ernlund är född utanför Uppsala men har lett Centern i Stockholms stad. Landsbygdspartiet? Nja.
Göran Hägglund, ordförande i KD före Ebba Busch, har skaffat sig ett jobb där han garanterat kommer att få det hett on öronen. Han ska utreda public service inför deras nästa sändningstillstånd. Väldigt många har väldigt starka åsikter och torgför dem gärna. Är Hägglund månne masochist?
Natoansökan blir het den här veckan. Natochefen Jens Stoltenberg kommer hit på tisdag och träffar bland andra ordförandena för de sex partier som är för ett medlemskap. Två dagar senare väntas regeringens anslutningsproposition. Men Ungerns godkännande av ansökan får vi nog vänta på.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.