Bankerna lever gott på mitt klirr

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-06-29

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Klirr, klirr. De är anonyma, välmenande och har räknat ut det. De är stora och välorganiserade och ger ett fruset sken av att de finns till för dig.

Att det handlar om tillit.

Och att du kan lita på dom.

Men handen på hjärtat, gör du?

Klirr, klirr. Funderar du också över varför det går så snuskigt bra för storbanker och försäkringsbolag och så knackigt för dig? Har du också drabbats av en krypande känsla av du finns till för bankerna - och inte tvärtom. Att dina surt förvärvade småslantar egentligen finns till för att de smarta företagen ska bli ännu mer bonusmässiga, stormrika och välmående - på din bekostnad.

Ändå handlar det om våra pengar.

Om vårt nio till fem, om vårt gnetande och sparande. Ja, är det inte vi som har byggt bankernas och försäkringsbolagens alla värden?

Tar bara ett exempel.

Häromdagen ramlade det in ett årsbesked om min ITP, det är en sorts tjänstepension. Brukar väl inte direkt rusa efter förstoringsglaset för att kolla ett sånt där besked, inte ens läsglasögonen. Kisar bara mot de suddiga siffrorna och försöker räkna ut om jag kan leva på slutsumman.

Men det kan jag inte.

Och det är nu som det klirrar till.

I en grå kolumn läser jag: "När du avlider kommer det att betalas ut 7 814 kronor i månaden livet ut till din efterlevande make".

Va? Var inte det en ganska rejäl summa till någon som inte finns?

Så jag ringde. Jag ringde omedelbart och sa jag att jag inte hade någon make. Att jag aldrig haft någon. Det där sista var inte sant, det var ju en ren lögn. Men här gällde det ju att sno åt sig de där 7 814 kronorna. För det var ju mina pengar.

Mitt sparande.

Eller hur?

Men så enkelt var det inte.

Försäkringsmannen sa, att utan make, så skulle de där "livet-ut"-pengarna gå tillbaka till försäkringsbolaget. Någon gång i urtiden, oklart när, hade jag "tänkt på familjen" och kryssat i rutan för ett så kallat "efterlevandeskydd".

Och det var ingen über-

smart investering. Det var tusentals kronor i sjön. För utan make och utan barn under 20 år - ja, då slukas de där pengarna av försäkringsbolaget.

Klirr, klirr.

Jaja, det här var bara ett enda exempel på hur du och dina besparingar finns till för banken och inte tvärtom.

Och du kan säkert hosta upp några fler.

Klirr, klirr.

Monica Gunne

Följ ämnen i artikeln