Därför låtsas dessa Natoanhängare att ryssen ska anfalla

KRIGET KOMMER - INTE Enligt generalmajor Anders Brännström anfaller Ryssland Sverige ”inom några år”. Detta är bombhögerns främsta argument för att gå med i Nato, men tror Jan Björklund och liknande liberaler ens själva på detta dumma skäl?

Det var inte vilken general som helst som nyligen hotade med att Ryssland kommer att anfalla Sverige ­”inom några år”. Det var arméchefen Anders Brännström, således en man i den allra högsta försvarsledningen.

Generalen hade analyserat ­”omvärldsläget” och den analysen, ­menade han, ”leder till slutsatsen att vi kan vara i krig inom några år”.

Detta är hjärtpunkten i liberalernas och högerpartisternas kampanj för att få Sverige anslutet till Nato. Om vi inte går med i Nato så kommer ryssen och tar oss. Men om vi går med i Nato så har vi ”försäkrat oss”, enligt exempelvis Liberalernas partiledare Jan Björklund. Då skulle ryssarna inte våga starta krig. Det är bara nu när vi står utanför ett formellt medlemskap i den USA-ledda militäralliansen som ryssen kan ­anfalla oss, ”inom några år” i värsta fall.

Man måste faktiskt på allvar fråga sig om Jan Björklund och liknande liberaler ens själva tror på detta sitt huvudskäl för Natoanslutning. Det är ju alldeles för dumt.

Natoanhängarna brukar anföra en katalog av sidoargument som börjar med att den ryske diktatorn Putin är en opålitlig skurk, vilket är riktigt, att Ryssland militärt erövrat Krim och för ett lågintensivt krig mot grannlandet Ukraina, är dessvärre också sant, samt att Ryssland har de militära resurserna att ­besegra och ockupera Sverige. Det är en helt ­korrekt iakttagelse.

Men anfallet mot Sverige är ett ­totalt orealistiskt krigsscenario, inte ens våra sämre thrillerför-­fattare skulle komma på något ­sådant. Låt oss ändå göra tanke­experimentet:

Putin blev spritt språngande ­galen, anföll och ockuperade EU-landet Sverige och lyckades mirakulöst klara sig undan den följande ­revolten hemma.

USA och Nato startade inte världskrig för vår skull, eftersom vi inte var med i Nato. Men från och med nu befann sig Ryssland de facto i krig med hela EU. All handel ­avbröts, alla kulturella och ekonomiska band klipptes av, alla ryska tillgångar inom EU beslagtogs i en eller annan form. USA skulle ­knappast kunna inta någon annan politisk hållning. Ryssland hade därmed drabbats av det största ­politiska ­nederlaget i landets ­moderna historia. Även en spritt språngande galen Putin skulle lätt kunna förutse ­denna utveckling.

Och vad vore vinsten med att ­anfalla och ockupera Sverige?

Jag skulle gärna vilja höra Jan Björklund eller någon av de andra Natoliberalerna svara på den frågan. Det funnes ju ingen vinst, bara enorma kostnader.

Om Sverige då, för att i onödan försäkra sig mot det ryska vansinneskriget, gick med i Nato, vad ­skulle det kosta?

En hel del. För att leva upp till ­Natoländernas militära standard måste vi minst fördubbla våra försvarsutgifter. Och då blev det till att köpa mycket militär utrustning från USA för att ”harmonisera” oss med länder som Rumänien och Estland. På kredit visserligen.

Från och med nu skulle vi också vara formellt allierade med skurk­regimen i Turkiet som inte bara ­bedriver krig mot den egna befolkningen utan också på egen hand var nära att starta krig mot Ryssland.

Eftersom Natoanhängarna inte kan tro på sitt officiella huvudargument för svenskt Natomedlemsskap, ­eftersom det är för dumt, så måste man fråga sig varför de är så ­inpiskat angelägna.

Vill de att Sverige skall dras med i flera internationella krigsexpeditioner? Kanske det, Jan Björklund ville ju på fullt allvar att ­Sverige skulle ansluta sig till USA:s och Storbritanniens dåraktiga Irakkrig. Men nej, det kan inte vara bombliberalernas kända blodtörst som driver dem hetast.

Då återstår såvitt jag kan se bara ett tänkbart motiv. Om Sverige går med i Nato innebär det ­slutet för vår själv­ständiga neutralitetspolitik. Vi har då kollektivanslutits till USA:s ­utrikespolitik. Allt snack om varje medlemslands självständighet är bluff. Små länder har inget att säga till om, det är USA som bestämmer.

För varje normal svensk bomb­liberal vore detta förstås en våt dröm. Hur angenämt vore det inte att bli liberal utrikesminister under sådana förutsättningar?

Men argumentet om en till USA kollektivansluten utrikespolitik är inte så klokt att föra fram öppet. Det är ingen vinnare. Och därför låtsas dessa Natoaktivister att Ryssland kan anfalla oss när som helst. Det där sitter i vårt svenska dna, inget land har haft så många krig mot Ryssland (fast med plusstatistik) som vi. Men det är bara rökridåer. Det handlar om att döda den ­svenska utrikespolitiken, inget ­annat.

För övrigt anser jag att …

... Bonnierpressens upprepade omdöme att jag skriver romaner på en tolvårings nivå må vara ­lagom förargligt. Dock odugligt i diskussionen om Margot Wallström. Det borde ledarskribent Kronqvist på Expressen betänka. Då var ju DN-kollegan Helmerson åtminstone roligare när han kallade mig ”hovskribent”. Lysande debattörer, dessa liberaler.

... stilistiken på SvD:s ­ledarsida nådde nya höjder när krigskolumnisten H i en och samma text fick till varian­terna ”pro-kurdisk media”, ”svensk medier” och ”sociala medier”. Ett rätt. Bravo.

Följ ämnen i artikeln