Visar inte hela bilden av Hillersbergs konst
Kulturhuset i Stockholm skapade rabalder när man plockade ner ett Tintinalbum fullt med rasistiska stereotyper från hyllan på barnbibblan.
Nu har man plockat bort några andra bilder.
Fast frågan är om det blir samma storm denna gång.
Det handlar om satirikern Lars Hillersberg, han som gav ut 68-generationens trendbibel, hippietidningen Puss, och häcklade folkpartister med tarvliga kukbilder.
I utställningen som öppnar på Kulturhuset denna helg beskrivs Hillersberg – som ett tag gick runt i Mao-uniform – med coola epitet, som ”provokatör”, ”outsider” och ”sanningssägare”.
På väggarna hänger inramade, svartvita skämtporträtt av Palme och Kungen.
Man får en stark känsla av att det bara är en tidsfråga innan dessa verk är inredningsdetaljer i bostadsrätterna i Vasastan.
Men konstigt nog är hans mest omtvistade bilder inte med.
”De kan väcka anstöt och är inte heller så viktiga” svarar Andreas Berg, en av personerna bakom Kulturhusets utställning och författare till en av två nya böcker om denne hajpade Hillersberg, när jag frågar varför man struntar i att visa konstnärens antisemitiska teckningar.
Det är ingen hemlighet att Lars Hillersberg stundtals kletade sig fast vid obehagliga rasistiska schabloner. Eller som vännen Leif Katz uttrycker det i katalogen: ”han fick en onödig fäbless för stora näsor.”
Nidbilderna av judar som kristusmördare, kapitalistsvin och Israelmaffia, har med rätta blivit hårt kritiserade.
Men precis som sin skandalbroder Lars Vilks vägrade Hillersberg göra upp med sina fördomar. Han försvarade sig med att han bara var ironiskt anti-semitisk och följde upp med en teckning där han korsfäste en känd förintelseförnekare.
Den kan man inte heller se på Kulturhuset, och på en skylt får man förklaringen: ”Teckningarna är få och Lars Hillersberg var inte särskilt nöjd med dem”.
Som om det vore Lars Hillersbergs uppgift att bedöma hur vi ska prata om hans antisemitiska bilder, så här i efterhand.