Stampades till döds – för sitt vidlyftiga liv
Sverige har en utpräglad ”du ska inte komma här och komma-kultur”, det vill säga ett land där var och en som sticker upp för mycket och för länge förr eller senare sopas bort.
En av svensk historias mest lysande uppstickare och som därför också fick ett fruktansvärt slut var Axel von Fersen den yngre. Han stampades ihjäl av en berusad folkmassa i Stockholm.
Utredningen efteråt blev gigantisk och som alla sådana svenska utredningar ledde den ingenvart.
Få svenskar hade ett lika intressant, glamoröst och spännande liv. Nu på tisdag är det 257 år sedan han föddes, men han lever än – för samma dag utkommer den första biografin om honom på norska. Varje år dyker det upp planer på filmer, tv-program och nya böcker i Frankrike, Sverige och andra länder.
Hans far var dåtida Sveriges politiskt mäktigaste man, dessutom en av de rikaste. Den unge Fersen var släkt både med Vasa-dynastin och med huset Pfalz. Han var längre än de flesta. Talade sex språk, spelade flera instrument, var en skicklig tecknare. Han var så vacker att då han kom in i en salong brukade samtalen tystna och alla kvinnor såg bara honom.
Så var det redan då han var 14 år och reste ut i världen på sin ”grand tour”, bildningsresan, som alla unga adelsmän skulle göra. Från den dagen skrev han dagbok. Han skrev på franska. Trots att flera tusen sidor försvann under den franska revolutionen, ligger det över 20 000 sidor kvar i Riksarkivet i Stockholm.
Fersen var nära vän till Gustav III och presenterades för samtliga av Europas regenter utom ryske tsaren.
Han mötte alla som betydde något, allt ifrån kulturpersonligheter som filosofen Voltaire, upplysningsivraren Diderot, kompositören Mozart. Han förhandlade med USA:s förste president George Washington och med Napoleon Bonaparte. Han var med i krig och fältslag, upplopp och revolutioner från Finlands ödemarker till Nordamerikas indianmarker. Han blev general, riksmarskalk, universitetskansler, riksråd. Han var Serafimerriddare och fick titeln Rikets Herre. Då han avled ägde han fyra slott, egendomar i Finland och Västindien, aktier i Ostindiska kompaniet och i gruvor och bergsbruk.
Av hans dagboksanteckningar framgår att han hade minst hundra älskarinnor, men han är ytterst diskret, skriver sällan ut hela deras namn.
De flesta av dem var högättade, flera var prinsessor och hertiginnor, minst två var drottningar.
Den mesta kända och den kvinna han verkligen älskade var Frankrikes drottning Marie Antoinette.
Fersen hade en 15 år lång nära relation med Marie Antoinette. Det finns brev och brevkopior dem emellan.
Det finns egna och samtida dagboksanteckningar, till och med den svenske ambassadören i Paris, Creutz, rapporterar om kärlekshistorien till Gustav III i Stockholm.
Då franska revolutionen utbröt 1789 var Fersen i Paris. Han var då överste för och ägare till ett kungligt franskt livregemente som hette Royal Suédois. Han ingick också i drottningens innersta vänkrets. Då de flesta aristokrater flyr från Paris, stannar Fersen kvar. Han försöker rädda den franska kungafamiljen ut ur Paris. Han kör själv vagnen som för dem genom revolutionsgardets spärrar, men flykten misslyckas, kungaparet förs tillbaka, Fersen flyr till Belgien. Han håller kontakt med drottningen ända tills hon blir halshuggen 1793.
Omgiven av en romantisk och glamorös strålglans återvänder han till Stockholm. Fersen är då i 55-årsåldern, lätt ärrad av alla krigen och strapatserna, men fortfarande ståtlig och alltid intresserad av nya romantiska förbindelser. Hans rikedom och bragder, hans arrogans och bördsmedvetande gjorde att han fick många fiender i det trånga Stockholm som då bara hade cirka 70 000 invånare. Fersen blir rådgivare till den unga Gustav IV Adolf. Han är hos kungens familj på Haga då kungen blir avsatt 1809. Ny kung blir Gustav III:s bror, Karl, som avskydde Fersen – bland annat därför att han hade haft en kärlekshistoria med Karls fru.
Karl XIII fruktade att Fersen och de så kallade gustavianerna ville få den avsatte kungens äldste son till svensk tronarvinge. Därför gör myndigheterna ingenting för att förhindra upploppet den 20 juni 1810 då Fersen stampas ihjäl. Tvärtom – kravallerna var framkallade av de styrande.
Marie Antoinettes son
hertigen av Normandie, med största sannolikhet var Fersens son? Hertigen föddes nio månader efter en stor fest i Trianon där alla gäster såg hur drottningen uppvaktade Fersen. Vid födseln skrev kung Ludvig XVI i sin dagbok: ”Allt gick exakt till som då min son föddes”. Fersen och sonen är ytterst porträttlika.
Hertigen av Normandie
som tillfångatogs och försvann under revolutionen, kallades för Ludvig XVII av franska rojalister? Hans hjärta togs tillvara och har hittats för något år sedan. DNA-analys visar att Marie Antoinette var modern, men ingen analys har ännu gjorts för faderskapet.
I dag kan man besöka
Fersens slott Löfstad utanför Linköping. Där finns många Fersen-minnen och i parken finns ett vackert Fersen-monument. Fersens övriga slott Mälsåker och Ljung är delvis restaurerade. Det vackra Steninge i Sigtuna kommun är bebott och privatägt.