Praktiken fixar inga siffror – men kan leda till ett jobb
Jobb är bäst.
Praktik är näst bäst.
I alla fall för den som redan har utbildning.
Regeringens storsatsning på praktikplatser för långtidsarbetslösa och ungdomar, Lyftet, är hittills en flopp. I tisdags fanns summa summarum 364 platser jämfört med planerade 40 000.
Utfallet än så länge är alltså på gränsen till anorektiskt. Därför skriver regeringen brev till de statliga myndigheterna och beordrar fram praktikplatser.
Det känns som jag utnyttjas på praktiken, säger de arbetslösa. Det är en känsla man kan förstå.
Men tyvärr är det ett argument som inte håller. Allra viktigast för att få jobb är utbildning. Näst viktigast är nätverk och personer som ger referenser.
Det har inte de som varit arbetslösa länge eller unga arbetslösa. De saknar det som en arbetssökande behöver mest – kontakter.
Det får man på en praktikplats.
Ge mig ett riktigt jobb, säger de arbetslösa. Det är ett önskemål man kan förstå.
Men praktik gör det lättare att få ett jobb. Särskilt som 25 procent av arbetstiden ska ägnas åt att söka jobb. Eller som det uttrycks på Arbetsförmedlingens prosa: jobbsökande aktiviteter.
Ge mig ordentligt betalt, säger de arbetslösa. Det är också en önskan som är lätt att förstå.
Men de som är berättigade till a-kassa får samma betalning i Lyftet som om de stämplade. Andra får lägre ersättning – men det hade de tyvärr tvingats leva med även utanför Lyftet.
Misstankar har framförts om att regeringen valåret 2010 försöker pressa ner arbetslösheten genom Lyftet. Genom att piska fram praktikplatser på de statliga myndigheterna och bolagen skulle de bedrövliga arbetslöshetssiffrorna hyfsas.
Men om den tanken spökade i ministrarnas hjärnor har de gått på pumpen. Statistiska centralbyrån vittnar om att de internationella statistikreglerna för hur man bokför arbetslösa gäller även dem i Lyftet.
Den absolut största gruppen i Lyftet kommer att kallas arbetslösa. De är utan jobb och söker aktivt arbete. Eller, om man kallar praktiken för utbildning, är ofrivilligt heltidsstuderande och därmed arbetslösa enligt den internationella definitionen.
En mindre andel kommer att bokföras som sysselsatta – de som vid sidan om Lyftet jobbar minst en timme i veckan. Arbetar man en ynka timme per vecka är man enligt reglerna sysselsatt.
En mycket liten andel kommer att bokföras som om de inte ingår i arbetskraften. Det gäller dem som gör praktik i Lyftet men struntar i att söka jobb.
Med risk för att vara förnumstig i överkant finns ännu en fördel med Lyftet. Utan sysselsättning är det lätt att bli kvar i sängen, att passiviseras. Den risken minskar om man måste upp och klä på sig varje morgon för att gå till sin praktikplats.