Till och med alla som tycker de mår bra är sjuka

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-07-23

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Vi stod i Svenska Spels representationsträdgård i Visby. Till värdinnans förvåning. Hon hade inte bjudit oss. Det var en liten privatbjudning, om man nu kan kalla det för det när det dyker upp ett par riksdagsmän, några kommunalråd och ett och annat styrelseproffs.

Det var inte vårt fel. Inte hennes heller. Det var en liten rödhårig konsult jag känner som hade rört till det. Sånt händer.

- Så hur är du kopplad till Svenska Spel, frågade ett av kommunalråden.

- Inte alls, sa jag.

- Du kanske spelar ibland, skämtade han till det.

- Nä, sa jag.

Man blir lite fåordig när man är på bjudning utan att vara bjuden. Och så spelar jag faktiskt inte. Man kan ju inte både tränga sig på och sedan sätta igång och ljuga också.

Men många skulle nog ha kunnat säga något intressant om Kung Keno, eller vad det heter. Utan att ljuga. För det spelas en del. Det har man förstått. Jag fattar det inte. Kanske är det ett kittlande sätt att koppla av.

En del, som till exempel den där lilla rödhåriga konsulten, kopplar av med att hoppa fallskärm över havet i dykardräkt, så att de vid nedslaget kan simma bland korallrev till en riktigt skithög klippbrant, som de direkt ur vattnet bestiger för att på toppen tilldelas en hangglider, så att de kan kasta sig utför stupet och segelflyga till en nattklubb där de dansar till klockan 5 på morgonen.

Andra spelar Lotto.

Eller så är det bara drömmen om att få tassarna på miljonerna, utan besväret att klippa sig genom säkerhetsstaketen kring Arlanda i skidmask.

Jag vet inte så noga. Men det är märkligt att svenskarna alls orkar. Vi mår ju så dåligt.

Inte bara alla som är sjukskrivna, som givetvis, allihop är alldeles otvetydigt sjuka, och hör sen. Utan alla andra också.

Vem är inte utbränd? Och nu är det dessutom extra jobbigt eftersom det är semester. Man skulle kunna tro att det vore skönt, men åtminstone fem artiklar jag sett bevisar motsatsen. Semester är stressande. Pressen att vila. Och så ställer partnern ökade krav på sex under semestern, stod det.

Sånt är inte roligt.

Och ägnar man sig åt hyperaktiviteter som den lilla rödhåriga konsulten är man också sjuk. Bokstavsbarn. Damp och ADHD och sådär.

Till och med att känna sig frisk är en sjukdom. Radiodoktorn handlade häromdagen om problemet med folk som tycker de mår bra. Folk som lider av god hälsa, skulle man kunna säga. Låter jobbigt.

Så alla mår egentligen jämlikt dåligt. Stressade och utbrända och slutkörda. Nervvrak. Och ändå pallar vi med spänningen att spela.

Jag fattar det inte. Men tack för drinken.Nu är det extra jobbigt eftersom det är semester

Johan Hakelius

Följ ämnen i artikeln