Tre dagar har gått – men det blinkar fortfarande fel

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-05-31

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

För inte alltför länge sedan så kom det hem två killar från det statliga Televerket med kniptänger i sina fickor och fixade allt med sladdar och telefon.

Efter ett tag hördes: ”Det är klart.” Och sedan var det bara att ringa.

Och nu?

Nu har bostadsrättsföreningen i huset bestämt att bredbandet ska uppgraderas och det har dragits en superlina till min dörr. Och en magisk dosa har installerats ovanför hatthyllan – ett bredbandsuttag på 100 Mbit per sekund. Kostnad 245 kr/mån.

Och sen?

Ja, nu ska jag fixa allting själv.

Men vad är det jag ska fixa?

Vet bara att det är trådlöst. Att datorer, telefon, teve och boxar på något sätt ska få sin kraft från den där lilla dosan ovanför hyllan och att jag ska byta bredbandsleverantör.

Så jag börjar fråga.

Jag frågar bostadsrättsföreningens ordförande, en klipsk kille: ”Hur ska jag få allt att funka?”

”Det är bara att plugga in.”

”Vad ska jag plugga in?”

”En router.”

”Menar du dosan ovanför hatthyllan?”

”Nej, det är ett uttag.”

”Jaha, och hur får jag tag på en router?”

”Det finns överallt.”

”Var överallt?”

Så får jag tips om en adress och iväg till en butik på Birger Jarlsgatan, där jag köper värsta routern och en sladd som är flera meter för lång.

Killarna i specialbutiken kan inte förklara någonting, men en av dem säger i alla fall: ”Du måste ha lösenord. Annars kan en granne gå in på ditt nätverk och ladda ner barnporr och du kan åka fast.”

Och när jag kommer hem med min dunderrouter, så tänker jag: ”Jag ska greja det här.”

Så blev det en natt med en stege och en instruktionsbok. Jag klickar klick, klick, klick. Jag skriver in ip-adress, nätmask, standardgateway, dns-server och det där lösenordet mot barnporr. Och jag klättrar upp och ner på stegen och kollar routern som jag placerat på hatthyllan – om den blinkar rätt.

Men den blinkar fel.

Det ljusnar utanför fönstren och det blir aldrig någon nätverkskontakt.

Inget eget nätverk.

Så det blev helpdesk på jobbet som fick installera programmet, men det är ändå ingen kontakt. Tre dagar har gått och routern på hatthyllan blinkar fortfarande fel. Och i en felaktig gul färg.

Och ni har redan förstått vartåt det lutar.

Det var en gång när det kom hem två killar med kniptänger i sina blå fickor.

Monica Gunne

Följ ämnen i artikeln