Helsingfors – den ”svenska” huvudstaden

Turisterna som kommer till Finlands huvudstad den här sommaren möts av stora plakat på vilka det står: ”Huvudstaden Helsingfors 200 år.”

Det var nämligen år 1812 som den ryske tsaren beslöt att Helsingfors skulle vara det ryska storfurstendömet Finlands huvudstad. Då började man planera och bygga de vackra empirebyggnaderna runt Stortorget, Storkyrkan och den pampiga ryska kyrkan.

Tidigare hade Åbo varit Finlands huvudstad, men i det ryska Finland ansågs Åbo för nära Sverige och påminde ­alltför mycket om den svenska tiden. Helsingfors ligger bara drygt 40 mil från Sankt Petersburg. Det fanns till och med planer på att döpa om staden till Alexandria, för att hedra den ryske tsaren.

Men dagens turister får däremot inte veta att Helsingfors från början var en svensk stad, grundad av Gustav Vasa den 12 juni 1550 i socknen Helsinge, så uppkallad eftersom nybyggare från Hälsingland redan på 1200-talet slog sig ner i den här delen av Finland. I nära 700 år var Sverige och Finland samma land. Kungen i Stockholm var även finnarnas kung. Gustav Vasa bodde över ett år i Finland, längre tid än någon annan av regenterna. Nybyggarna från Hälsingland kom med båt. Därför har Helsingfors stad i denna dag en båt i sitt stads­vapen.

Gustav Vasas tanke var att hans nya stad skulle konkurrera ut den rika dansk-tyska Hansastaden Reval (Tallin) på andra sidan Finska viken. Så blev det inte, främst därför att Gustav Vasas egen son, Erik XIV, lyckades få Reval under svenskt styre redan 1561. Därmed var det svenskarna som hade kontrollen över den redan etablerade handelsstaden ­Reval.

Helsingfors drabbades hårt under de många svensk-ryska krigen. Vändpunkten kom vid mitten av 1700-talet då Helsingfors blev en av de viktigaste orterna i Sveriges försvar, för då inledde Augustin Ehrensvärd byggandet av den väldiga fästningen Sveaborg – ofta kallad ”Nordens Gibraltar” – på några öar utanför Helsingfors.

Sveaborg var det största svenska ­byggprojektet under hela 1700-talet. Mer än 6 000 indelta soldater ­byggde vallar, lagerlokaler, bostäder, kyrka, sjukhus, dockanläggningar för fartygsreparationer med mera. De första 19 åren kostade projektet 85 tunnor guld, mer än en tredjedel av den dåvarande svenska statsbudgeten.

Meningen var att Sveaborg skulle vara en kombinerad fästning till sjöss och till lands, en fästning som både var en traditionell sådan och samtidigt kunde fungera som reträttplats för örlogsflottan och hamn för skärgårdsflottan.

På finska heter fästningen än i denna dag Suomenlinna, alltså Finlandsborg. Sveaborg står fortfarande kvar, öppen för allmänheten, fylld med museer och kulturinstitutioner.

Även den kejserliga staden Helsingfors skapades till stor del av finlandssvenskar och med gustavianska stads­planer som förebild. Huvudarkitekt var tysken Carl Ludvig Engel, men själva stadsplanen och de flesta av byggnaderna bortom Stortorget ritades av svenska och finlandssvenska arkitekter. De som drev fram den nya staden var de gamla gustavianerna Johan Albrecht Ehrenström och Gustav Mauritz Armfelt.

Även den kejserliga staden Helsingfors var således till stora delar en svensks­kapad stad. Svenska språket var huvudspråk i Finland ända fram till 1860-talet och ännu för 100 år sedan hade halva stadens befolkning svenska som modersmål. I dag är bara drygt sex procent svensktalande.

Helsingfors är i dag en vacker och ­intressant stad, fylld av märk­-liga byggnader, historiska minnen och supermodern ­design.

Helsingfors är också, vid sidan av Moskva och ­London, den enda huvud­staden i andra världskrigets krigförande länder som aldrig blev ockuperad under kriget.

Helsingfors är efter Lissabon den huvudstad i Europa som har den lägsta kvoten utländska medborgare som invånare, bara drygt fem procent.

Visste du att...

... svenska ambassaden i Helsingfors är vår största ­ambassadbyggnad i något land? Huset ligger vid Salutorget och ritades av Torben Grut, samme arkitekt som ritade Sol­lidens slott på Öland och Stockholms stadion. Ambassaden ­liknar Stockholm slott och påminner på det sättet om våra ­länders 700-åriga gemensamma historia.

... Helsingfors är den första huvudstad varje ny svensk kung åker till? Därför var kung Carl XVI Gustaf där redan 1973. Det svenska kungahuset är oerhört populärt i Finland, i synnerhet kronprinsessan Victoria. Varje händelse i det svenska hovet som skapar rubriker i den svenska pressen ger samtidigt förstasidor på de finska tabloiderna.

... man fortfarande kan studera på svenska språket i Helsingfors universitet? Det finns svenskspråkiga skolor i staden och där utkommer landets enda svenskspråkiga dagstidning med riksspridning: Hufvudstadsbladet. Det finns även dagliga svenskspråkiga sändningar i radio och tv och två svenska teatrar. Den största har hela hösten uppfört musikalen ”Kristina från Dufvemåla”. Slutsålt alla kvällar.

Följ ämnen i artikeln