Nu har Persson chans att förhindra folkmordet
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-09-18
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
På tisdag håller Göran Persson Sveriges årliga tal i FN:s generalförsamling.
Jag vet vad Persson bör tala om. Darfur.
Högt och tydligt, engagerat och indignerat ska den svenske statsministern säga:
"Det som händer i provinsen Darfur är den största humanitära katastrofen - nej, den största humanitära s k a n d a l e n - i världen sedan vi passiva för tio år sedan betraktade hur en folkgrupp i Rwanda på hundra dagar hade ihjäl 800 000 människor ur en annan folkgrupp. Tragedin blev så omfattande därför att den här församlingens generalsekreterare, den på så många sätt i övrigt förträfflige Kofi Annan, då satt och rullade tummarna. Vi sa då: Det får inte hända igen! Men nu händer det igen. I Darfur. Med babbel och tomt hot har vi låtit månader gå ""
Fakta: En hästburen, laglös arabisk milis, Janjaweed, i Sudans regerings tjänst anfaller och terroriserar sedan ett år tillbaka den svarta primitiva bofasta befolkningen i landets västra ökenområden. Medlen är systematiska mordbränder, våldtäkter, plundringar och mördande. Resultatet är att 30 000 människor mördats, två miljoner drivits från sina hem och 200 000 tvingats till läger i främmande land. Etnisk rensning pågår.
De heroiska insatserna från internationella hjälporganisationer hämmas av logistiska problem: det finns inte vägar och vatten. Även i flyktingläger där beundransvärda Läkare utan gränser verkar bryter sig Janjaweeds in, våldtar kvinnor och mördar gamla män som samlar ved.
Dödstalen stiger när bebisar formligen flyter bort i sin egen diarré. De svälter därför att undernärda mammor ser bröstmjölken sina. Bara i augusti dog 10 000 människor. På en enda vecka dör i Darfur lika många människor som dödades 11 september i USA. Dödstalet i augusti översteg 10 000. Darfur är fyra Beslan om dagen.
Det kan inte vara mycket jävligare.
Jo. Ännu jävligare är omvärldens försummelser. Det harklas och mumlas. Sudans regering ges respit. Regimen i huvudstaden Khartoum avväpnar inte sin mordiska milis. Muslimer mördar muslimer. Men Arab League höjer inte rösten.
Något måste göras. Våld utövas mot försvarslösa människor. Situationen är inte komplicerad. Den världspolitiska balansen rubbas inte. Det finns inga tvivel om att skulden ligger hos den slavhandlande klassens ättlingar med dess nedärvda förakt för sin handelsvara, negrerna. (Raiderna efter slavar fortsatte ända till 1927.)
FNs folkmordskonvention definierar begreppet f o l k m o r d: det är gärningar "förövade i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp som sådan".
Bara i Rwanda (hutuer mot tutsier), i Bosnien (serber mot muslimer) och historiskt i Hitler-Tyskland har jag sett begreppet folkmord lika klart exemplifierat som i Darfur.
Notera nu detta. Trots fakta, trots den förfärliga situationen har bara ett land, Amerika genom sin utrikesminister Colin Powell, vågat ta ordet folkmord i munnen.
Vi behöver inte spekulera över varför FN-medlemmarna är ointresserade och handfallna: i fall av folkmord är FN förpliktigat att vidta åtgärder. Gå i krig med ondskan.
Det tar emot. Senfärdighet är FN:s signum. I Irak lät det Saddam Hussein i tolv år obstruera sina resolutioner. I Bosnien dödades tiotusentals människor i onödan på grund av FN:s handfallenhet, i Rwanda hundratusentals.
I FN-salens talarstol ska därför statsminister Persson avsluta sitt tal med orden: "Nu slutar vi att rulla tummarna. Nu ryggar vi inte för att korrekt benämna folkmord folkmord. Sverige - som av skilda skäl det senaste decenniet gjort få internationella insatser - ställer trupper till FN:s förfogande för att säkra liv i Darfur."
Bravo!
En blamage. I min förra kolumn citerade jag George Orwells n y s p r å k - sanning är lögn, frihet är slaveri. Ett otal läsare påpekar att jag angav fel bok för citaten. Naturligtvis var de hämtade ur "1984", inte ur "Djurfarmen". Sorry. Jag skäms. Speciellt som spaltens tema var: man ska inte skriva om historien. Men en läsare, Tobias Christoffersson, Malmö, gav mig tröst. Orwell hade ännu ett nyspråkligt bud: Okunnighet är styrka. I fall av folkmord är FN förpliktigat att vidta åtgärder.