Tarvligast att lägga sin skuld på annan
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-12-24
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Det var valborgsmässoafton 1944. Jag var åtta år gammal, min kusin Sverker sju. Mormor hade sagt: "Ni får inte leka i bäcken."
Vi kom hem genomblöta. Mormor: "Har ni lekt i bäcken?"
"Nej", ljög vi.
"Hur har ni då blivit blöta?"
"Gunnar knuffade i oss."
Gunnar bodde i granngården. Han var en yngling i nästan vuxen ålder och redan i arbetslivet.
Mormor kollade vår story. Naturligtvis var den ljug. Gunnar hade arbetat i lagården och inte ens varit i närheten av bäcken. Vi fick en utskällning med föreläsning om vikten av att tala sanning samt order om att be Gunnar om ursäkt.
Straffet: Utegångsförbud. Vi fick inte se valborgsmässobålet.
Det var illa att vi ljög. Sådant sker dock instinktivt hos både barn och vuxna för att klara sig ur obehagliga situationer.
Men det tarvligaste en människa kan göra är att lögnaktigt lasta över skulden på en annan.
Ni kan historien om tsunamikatastrofen annandagen för ett år sedan. Statsförvaltningen blev paralyserad.
För medborgarnas räkning fick därför en kommission av betrodda människor uppdraget att finna svaret på varför allt gått så snett. Vems passivitet var störst, Rosenbads eller UD:s?
Kommissionen var ute efter Sanningen. "Vi ser vår rapport som en moralisk historia", sa mig en kommissionsledamot. Då duger det inte för dem som förhörs - inte ens om de både är statssekreterare och har partibok - att tala osanning och flytta skulden till en annan.
Statssekreterare Lars Danielsson, som är Göran Perssons klippa och Rosenbads ankare, sa till kommissionen: Jag ringde Hans Dahlgren tre gånger under den aktuella dagen.
Kabinettssekreterare Dahlgren, som är UD:s operative chef och också en Perssons förtrogne, sa: Jag fick inget samtal från Danielsson.
Danielsson: Jag ifrågasätter inte Dahlgrens minne.
Redan i somras var den utredande kommissionen medveten om att Danielsson och Dahlgren inte hade samma upplevelse. "Men vi tog inte ställning till vem av de två som ljög", sa kommissionsledamoten. Rå lögn uteslöts inte, ty vittnesmålen görs utan sanningsförsäkran.
Det är världens enklaste sak att kontrollera vem som ljög.
Det var lätt redan 1944. Det tog mormor mindre än fem minuter att genom en faktakoll nagla fast Sverker och mig som lögnare.
I dag är det ännu enklare: alla mobilsamtal registreras och i Rosenbad, där Danielsson sa att han satt vid sitt skrivbord och ringde, registreras också samtalen.
Men samma statsförvaltning, Perssons, som för ett år sedan mastodontiskt visade sin inkompetens fortsätter i samma inkompetensspår. Persson har inte ens ringt ner till vaktmästaren i växeln och sagt: "Ta fram liggaren och se efter vem som förra annandagen ringde vem."
Vad gör han när Lögnaren plockats fram?
Rekommendation till Persson: Gör som min mormor skulle ha gjort. Ge honom sparken.
Så går det till i demokratier.
Italiens riksbankschef rök i veckan därför att han hade tubbat på sanningen. Japans börschef gick i tisdags därför att han hade varit klumpig. Tony Blair sparkade sin favorit David Blunkett från ministerposter två gånger därför att han trixat med sina minnesbilder. I USA riskerar vice presidentens stabschef 20 års fängelse för att han ljög när han sa att han inte hade läckt ett hemligstämplat namn.
Hårda bud. Men hur ska vi annars kunna lita på makthavare?
I den tjattrande klassen av politiker, påtryckare och pundits pågår nu vadslagning om vem som är Lögnaren.
"Dahlgren", sa författaren till en historisk biografi, "han har mest att vinna på att UD inte verkar idiotiskt."
"Danielsson", sa politiska kommentatorn på en morgontidning. "Han är återfallsförbrytare. Han ljög läpparna blå när han gjort Perssons Sydafrikaresa till ett fiasko."
I väntan på rätt svar läser jag en satirisk roman om läget i landet, "Fint folk" av Lars Ragnar Forssberg. I den står:
"Statsministern delade upp sina medarbetare i tre kategorier: intellektuella gangsters, begåvade busar och nyttiga idioter."
Under vilken rubrik sorterar vi in Danielsson och Dahlgren? Under alla tre.
Men mormor skulle ha sagt: Stryk adjektiven intellektuell, begåvad och nyttig.