Ingen vill ta ansvar
Tågtrafiken lamslagen – då skyller alla på varandra
Regeringen skyller på företrädarna – och på vädret.
SJ skyller på Banverket. Och Banverket skyller på regeringen.
Katten på råttan. Råttan på repet.
Det var extremt dåligt väder i helgen. Det var kallt. Det blåste. Och det föll en massa snö.
Resultatet blev kaos, framför allt i spårtrafiken. Mängder av avgångar ställdes in, minst lika många var försenade. Stundtals låg trafiken helt nere i den södra halvan av Sverige.
I går var det bara snöigt och kallt. Men fortfarande var störningarna enorma.
I Stockholm gick t-banan bara i tunnlar, regiontrafiken uppmanade folk att jobba hemifrån.
Vem bär ansvaret – förutom vädergudarna?
Inte någon verkar det som.
Banverket fick för lite pengar
Infrastrukturminister Åsa Torstensson (C) anser att felet är den förra regeringens. Banverket, som sköter bland annat rälsen och växlarna, fick inte tillräckligt med pengar till drift och underhåll. Det är möjligt att hon är rätt ute. Mellan 2000 och 2008 mer än fördubblades Banverkets anslag för underhåll från 2,6 till 5,9 miljarder.
Men det är inte en förklaring som oppositionen ställer sig bakom. Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens trafikutskott, tycker att det är Torstenssons fel. Om hon bara samlat alla parter på departementet hade allt varit mycket bättre.
Enligt SJ:s vd Jan Forsberg finns tre syndabockar. Klädsamt nog bär SJ självt ett visst ansvar. Men de största bovarna är Banverket och regeringen.
Tågen ska byggas om
Till SJ:s eget ansvar hör tågen som är alltför känsliga för is. Nu ska de byggas om. Att SJ inte gjort det tidigare beror på att han inte förstått vidden av problemet. Nu dröjer det minst en månad innan de tåg som skadats på senare tid är i trafik igen.
Banverket släpper, enligt SJ:s vd, ut för många tåg på spåren. Därför blir det snabbt kaos när något går fel.
Regeringen har, fortfarande enligt SJ-Forsberg, satsat alldeles för lite på underhåll och på att bygga ut järnvägsnätet. Det påpekade SJ i ett brev till näringsdepartementet redan 2005 och än har inget hänt. Minsann!
Till sist Banverket. De skyller på växlarna, 12?000 totalt. Enligt myndigheten används lika mycket energi som för att värma en villa i växlarna. Ändå fryser de ihop. Ett konstruktionsfel? Gammalmodig teknik?
Det är frågor som Banverket lämnar utan svar.
För dyrt stå rustat för oväder
Om de som borde veta får bestämma själva ser ansvaret ut så här:
Det är inte förra regeringens fel. Det är inte den nuvarandes. SJ är lite, lite ansvarigt. Banverket slår fast att om de ständigt skulle stå rustade för extremväder skulle det bli mycket dyrt. För dyrt, anar man mellan raderna.
Sammanfattningsvis bär alltså ingen ansvar för att tågen inte går. Utom möjligen SJ som tar på sig skulden för att vagnarna isas ner för lätt.
På Banverkets hemsida finns följande uppmaning:
– Klä dig varmt ifall väntan på perrongen blir lång.
Bättre kan misslyckandet inte beskrivas.
Vem är ansvaret?
Infrastrukturminister Åsa Torstensson (C) menar att den förra socialdemokratiska regeringen inte gav Banverket tillräckligt med pengar för drift och underhåll. Men mest av allt skyller hon tågkaoset på vädret.
Vems är felet?
– Vi har haft speciell väderlek med snö och blåst. Man har inte kunnat sätta in ersättningsbussar för vägarna har liksom spåren blåst igen. Väderleken tog över.
SJ:s direktör säger att det är regeringens fel.
– Att det snöar? Regeringen rår inte på vädret. Vi har mycket att ta igen på investeringar och underhåll, vi har en sårbarhet i tekniken vars underhåll är eftersatt. Jag har prioriterat underhållet, men Banverket kan inte ta igen allt på två eller tre år.
SJ:s vd Jan Forsberg gör ingen skillnad på nuvarande och tidigare regering. Felet är kort och gott politikernas.
– Mitt ansvar är att fordonen fungerar. Politikernas ansvar är att de skjuter till de medel som behövs för att det ska fungera.
– Jag tycker inte att politikerna har gjort tillräckligt. Det här är inget nytt problem.
Tycker du att Åsa Torstensson sköter sitt uppdrag?
– Inga kommentarer.
Du har inte pratat med henne sedan före jul. Kommer du att ta kontakt med henne?
– Vad jag vet kommer hon att kalla till ett möte för att informera sig och för att se hur vi kan undvika det här framåt. När jag behöver prata med regeringen pratar jag med hennes statssekreterare.
Vad vill du säga till regeringen?
– Jag tänker säga att järnvägsnätet är bristfälligt underhållet. Vi sa det så sent som 2005 i ett brev till regeringen där vi varnade för att det här kunde inträffa. Det kommer vi att fortsätta att framföra.
Ulrica Messing (S), infrastrukturminister 2002–2006, ger Torstensson svar på tal.
– Det var ändå roligt att Torstensson var kontaktbar, hon brukar ju undvika att lämna kommentarer. Om det är så att fyraåriga mandatperioder är för kort tid för att förändra och påverka politiken ska man inte ställa upp i allmänna val. Hon har en skyldighet att stå för sina prioriteringar under mandatperioden.
Vad är felet?
– Jag har själv rest mycket med SJ den här veckan, suttit i tio förseningar i tio timmar och varje information jag har fått som resenär har rört snö och kyla. Det är ingenting som har med vare sig den gamla eller den nuvarande regeringen att göra, säger hon.
– Dessutom kan man fråga sig om Banverket har rätt organisation att sköta underhållet. Jag vet att det under min tid ibland tog orimligt lång tid att få ut folk som skottar vid bangårdar eller till växelfel, det är en rent organisatorisk fråga för Banverket.
Men vad säger du om att järnvägen är historiskt eftersatt?
– Det speglar inte de uppvaktningar som jag fick som statsråd eller ledamot i trafikutskottet. Jag har aldrig heller mött någon tjänsteman som sagt att vår budget var för liten. Jag utgår ifrån att ledningar och styrelser hade protesterat om det varit så.
Banverkets generaldirektör Minoo Akhtarzand säger att järnvägsnätet nått sitt kapacitetstak. Men ändå var man nära att sätta ett nytt rekord förra året.
– Hade det inte varit för kylan så hade 2009 varit ett rekordår för punktlighet, men så fallerade det de två sista veckorna i december, säger hon.
Vad är problemet?
– Det finns en eftersläpning i underhållet som beror på att det är historiskt eftersatt. Men även om det hade varit i toppskick så hade de extrema väderförhållandena skapat problem.
Hur ska problemen lösas?
– Fortsätter vi få pengar i den omfattning vi fått de senaste åren så kommer vi att förbättra systemet men det är bara 50 procent av det hela. Infrastrukturen står för 50 procent av de problem vi har i helhet och 50 procent av felen ligger hos tågens operatörer. Vi har ett gemensamt ansvar för att det ska fungera.