Störst av allt är ett plötsligt gapskratt
Visst, mat och vin och sex och nyputsade skor får mig att må bra. Att uppskatta livet även när livet inte uppskattar mig.
Men störst av allt är gapflabbet.
Det finns ingenting som lika fort fyller mig med lika stor livsglädje. Det är som världens mest snabbverkande lyckopiller. På en sekund vräks alla negativa känslor ur systemet när skrattet forsar fram likt en tsunami av ohejdbar lycka.
Det finns så mycket att inte skratta åt. Merparten av allt som händer är ledsamt och dåligt. I alla fall känns det så. Bra människor blir sjuka eller rentav dör. Dåliga människor vinner saker eller görs till hjältar av en aningslös omgivning. Barn plågas av föräldrar. Gamla människor far illa. Det hatas och hotas mitt i sommarens skönaste grönska. Fabriker tillverkar skräp och säljer det som mat. Vi gräver våra egna gravar. Ni vet själva. Life’s a bitch and then you die.
Men så plötsligt förändras allt, som av en jordbävning eller ett vulkanutbrott där tillvaron ställs på ända inom loppet av några sekunder. Det är gapflabbets magi.
Man skrattar på olika sätt. Ett småleende räcker långt, ett fniss ännu längre. Men för mig är det hjälplösa gapskrattet det största. Det som inte kan stoppas, ens om ditt liv hängde på att du var tyst som en mus.
Jag försöker kväva det. Försöker låtsas som ingenting, anstränger mig för att förtränga det jag just sett. Jag lägger mig raklång över mitt eget ansikte för att hindra eruptionen. Det är ju sent på kvällen och dags att sova. Det ska vara tyst. Man ska inte skrika av skratt, men jag klarar inte att hålla emot. Jag skrattar så hela sängen skakar.
Vi ligger i sängen med varsin smartphone. Det är kvällsritualen i vår tid. Man kollar nyheter. Man scrollar facebook. Den ena färgsprakande midsommarbilden avlöser den andra. Plötsligt kommer den, som en hatt bland kermeliner. Det är ett verk av Jan Stenmark, den absurde bildkonstnären som förvandlar gamla foton till komiska mästerverk med en enkel bildtext.
En gammal svartvit bild. Två män står och grejar vid en liggande tunna där något slags gegga tycks rinna ut. Deras kläder är smutsiga. Byxbakarna är särskilt fläckade av smuts.
Bildtexten lyder: ”En sann vän skiter på sig, när man själv skitit på sig”.
Det kan visa sig att jag har fel. Men jag tror att det plötsliga gapskrattet förlänger mitt liv med minst ett halvår. Det är jag väldigt tacksam för.
Kan inte sluta
Kan inte sluta fundera på Milfs On Tour, denna rolling thunder revue av självutnämnda medelålders sexobjekt som drar land och rike runt i sponsrade husbilar med Camilla Läckberg i spetsen. Kan bara inte sluta fundera på dem – och vad de betyder?