Så här blir ditt 2004 - i Sverige och i världen

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-01-10

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Jag har tittat i kristallkulan och kan därför låta följande bli känt:

2004 blir ett år utan uppseendeväckande krig i världen. Varken Iran eller Syrien utsätts för amerikanskt angrepp. (Ett litet antal icke uppseendeväckande krig fortsätter att föras i det centrala Afrika.)

Det blir en blöt sommar.

Nobelpriset i litteratur går till Salman Rushdie. Äntligen får Gert Fylking skäl att ropa "äntligen".

På all världens aktiemarknader stiger kurserna.

Afghanistan får folkvald president. Det blir Hamid Karzai.

Thorbjörn Larsson kallas in för att hindra Bonniers flaggskepp Dagens Nyheter att sjunka.

Trots att politiker och påtryckargrupper ger läpparnas bekännelse åt mänskliga rättigheter görs inga insatser för att störta förtryckarregimerna i Burma och Kuba.

Lars-Eric Petersson fortsätter att vara på fri fot.

Sjukskrivningarna i Sverige ökar. De kostar 120 miljarder kronor på ett år. För samma summa skulle Afrikas alla fyra miljoner aidsoffer kunna hålla sjukdomen i schack i trettio år och leva väl. Fråga: Vilken av de två hälsokatastroferna är värd störst satsning?

Israel bygger ut sina olagliga bosättningar på Västbanken.

Ryan Air lägger bud på SAS inrikesflyg men kräver att få SJ på köpet.

Räntorna stiger.

Putin segrar i presidentvalet och Ryssland blir en folkvald diktatur.

Rättegången mot Michael Jackson för att ha tafsat på småpojkar blir årets tv-spektakel.

Irak förvandlas till en rudimentär demokrati och en irakisk domstol dömer Saddam Hussein till döden.

Margareta Winberg lyckas som ambassadör i sin uppgift att sälja Jas 39 Gripen till Brasilien. Värdarna blir besvikna, när de upptäcker att den svenska försvarsteknologins fynd från sjuttiotalet knappt klarar att flyga sträckan Rio de Janeiro-São Paulo.

Flest Oscar går till Clint Eastwoods "Mystic River".

Grälsjuka greker får omvärlden att häpna, genomför som värdar Aten-OS med glans.

Milosevic-rättegången tragglar vidare på tredje året. Svensk vänsteropinion stöder honom alltmera helhjärtat.

Fjärde mordförsöket på president Musharraf lyckas. Ny general tar över i Pakistan.

Förtroendet för svenska näringslivets toppar faller ytterligare (liksom för journalister).

Bygget av Botniabanan fortsätter trots att järnvägen förbinder Ingenstans med Ingenting.

Tony Blair antastas politiskt men förblir Storbritanniens premiärminister.

Inom socialdemokratin blir det ombytta s-roller. Göran Persson blir kommissionär i Bryssel och Margot Wallström blir i Stockholm partiledare och statsminister.

Howard Dean mals sönder i den amerikanska primärvalsprocessen. I stället blir antiglobalisten Dick Gephardt demokraternas presidentkandidat. George Bush vinner valet.

Svenska motorjournalister utser som vanligt Volvos senaste modell till det största som hänt i bilhistorien.

Fler svenskar dör i drunkningsolyckor än i trafiken. Finns det ingen nollvision i simhallarna?

EU utvidgas, stärks och fungerar väl men Frankrike och Tyskland fortsätter att försöka kapa EU. Det är som George Orwell sagt: Vissa är mera jämlika än andra.

Stormöte på Sveriges Television ger Christina Jutterström helhjärtat stöd och går med på besparingsplaner.

Nya spadtag sätts i Hallandsåsens tunnel.

Feminismen firar fortsatta framgångar men flickor vägras fortfarande att göra värnplikt.

Sverige faller i BNP- och välfärdsligorna.

Colin Powell avgår som amerikansk utrikesminister och ersätts av prokonsuln i Bagdad, Paul Bremer.

Systembolaget imploderar. Det klarar inte av att samtidigt hantera sitt monopol, sin mutskandal och svenskars nya köpvana att billigt från ett grannland hämta hem några hundra liter vin och sprit.

Usama bin Ladin grips.

Skulle mot förmodan någon av ovanstående förutsägelser ej infrias publiceras nästa år korrigering på denna plats.

Staffan Heimerson

Följ ämnen i artikeln