Bisarra pr-jippon – för brödfödan
Följande berättelse är sann.
Ett stort brödföretag lyckades i går kväll locka viktiga gäster till ett reklamjippo genom att lova dem att få prova en ny mobilapp som går ut på att ”mata fåglar i stället för att slå ihjäl grisar”.
Eller så var detta alls inte sant. Vissa nosar sig alltid till gratis snittar, bubbel och en väska med allt möjligt att ta med sig hem och står ut med att tvingas skaka hand med femtioelva representanter för arrangerande företag.
Journalisten Ebba von Sydow ledde samtalet om ”brödets framtid” i en vacker liten sal på Berns med en panel bestående av en chefredaktör, en kändiskock och brödföretagets vd.
Matjournalister och bloggare trängdes framför podiet och kommer med all sannolikhet att fullfölja sitt uppdrag, att skriva om just detta företags bröd.
Jag begriper inte hur någon kommit på tanken att invitera mig och var precis på väg att kasta inbjudningskortet i papperskorgen då jag plötsligt insåg att den här tillställningen faktiskt säger något om vår tid och om pr-industrin.
För det var egentligen en pr-byrå som låg bakom det hela. Branschen har fått nippran de senaste åren och bjuder till frukostar, luncher och middagar där de mest märkliga saker kan inträffa.
Prova snus som kostar 600 spänn dosan! Känd politiker lottar ut läsplatta! Häng med på Gröna Lund och diskutera pappersmassaindustrin med
en professor som har koll!
Och von Sydow gnuggar händerna och drar in pengar. Det är mycket nu. Nästa vecka modererar hon ett seminarium på Grand hotell om hur trendigt det är att dricka te, ett seminarium som nationens mest kände festfixare ordnar.
Eftersom SVT struntar i att en av dess profiler, för all del utan tv-uppdrag just nu, lånar ut sig till kommersiella jippon är det bara att tuta och köra.
Babblandet i går var förfärligt trist. Surdeg och GI. Bröd hit och bröd dit.
Jag roade mig med att prova det nya spelet. Lyckades inte mata en enda fågel. 0 poäng.
Att pr-byråerna numera spottar ur sig inbjudningar till bisarra evenemang är en konsekvens av att branschen vuxit i vansinnig takt. Den har mer än dubbelt så många anställda som för tio år sedan. Människor som dagligen slåss om uppdrag och måste visa prov på kreativitet för att rättfärdiga lönen.
Många av dem gör säkert ett bra jobb. Omsättningen skulle väl inte ha fördubblats under samma period om de alla var värdelösa?
Det här är för övrigt en miljö som kryllar av gamla journalister som insett att de inte bara slipper obekväma arbetstider utan även får upp lönen genom att byta sida.
Politikerna och de politiskt tillsatta tjänstemännen ska vi bara inte tala om. Göran Persson är långt i från ensam om att dra in ansenliga summor som konsult. Efter varje val går det ett lämmeltåg av förlorare från departementen till pr-industrin. Vad skulle de annars göra? Alla kan inte bli landshövding eller generaldirektör.
Ebba von Sydow är pigg och leder diskussionen med van hand. Ber panelen om framtidsspaningar. Frågar om brödet blivit en livsstil. Det har det givetvis. Samtalet är över på föredömligt korta 20 minuter. Sen mingel, än mer bubbel och kö till Ipaden och spelet.
Jag säger inte att pr-branschen är överflödig. Företag behöver få ut sitt budskap. Vanlig reklam är inte alltid bästa sättet. Och ibland lyckas en pr-nisse få en redaktion att bry sig om någon bortglömd katastrof i en fattig del av världen.
Inte heller avser jag att moralisera över att allt färre politiker och journalister vill förändra världen utan föredrar att tjäna pengar. Det finns andra som är bättre på den sortens ilska.
Låt mig bara konstatera att vi lever i en ny tid.