Stark bevisning mot misstänkte dubbelmördaren
Åtalet mot mannen som misstänks för dubbelmordet på Öland förefaller vara gediget.
Utredningen har genomförts med den skicklighet som dessvärre saknades förra gången han var misstänkt för två mord.
Åklagare Thomas Hagmans 24-sidiga stämningsansökan innehåller en rad bevis och indicier som den misstänkte snickaren kommer att få svårt att förklara under rättegången.
Det viktigaste beviset är blodet på hagelgeväret som hittades hemma hos mannen. Det kommer från den ihjälslagne Gustaf Linder Nordander. Redan därigenom är den misstänkte i princip bunden till mordplatsen.
Att hustrun Annika Nordander sköts ihjäl med just ett hagelgevär är ytterligare en bestickande omständighet. Dessutom finns vittnen som har sett den misstänktes bil vid parets hus då det brann.
Åtalet ser, vid en snabbokulär besiktning, med andra ord stabilt ut. Bevisningen är god. Den väl genomförda förundersökningen är sannolikt ett tillräckligt underlag för fällande dom.
Detsamma går dessvärre inte att säga om polisens och åklagarens insatser då mannen 2006 var misstänkt för ett snarlikt dubbelmord på norra Öland. Även den gången dödades ett äldre par, varefter bostaden sattes i brand.
Utredningen havererade tidigt. Förhörsledarna var ofokuserade, de svor, babblade om brott som inte hade med saken att göra och drog sig inte för personangrepp.
De flesta av de 22 förhören var så uselt genomförda att de skulle kunna utgöra pedagogisk kurslitteratur på Polishögskolan under lektionen om hur en utredare bör bära sig åt om hen vill ha garantier för att en misstänkt ska vägra att samarbeta.
Än mer eländigt är att den ansvarige åklagaren valde att väcka åtal på i princip obefintliga grunder i stället för att styra upp förundersökningen.
Ingen teknisk bevisning fanns. I stället presenterades en rad svaga indicier. Som att den misstänkte var släkt med en av de mördade och hoppades få ärva. Samt att han stod och tittade på när huset brann ner utan att visa känslor.
Den advokat som inte omedelbart påpekar att släktingar i regel undviker att mörda varandra och att människor hanterar krissituationer olika bör byta jobb.
En ening tingsrätt friade raskt mannen och konstaterade att "de omständigheter som skulle kunna tala för att XX begått de åtalade gärningarna är långt ifrån tillräckliga för en fällande dom".
Översatt från juristprosa: åklagaren visste inte vad hon sysslade med.
Det går, dystert nog, inte att utesluta att Gustaf och Annika Linder-Nordander hade varit vid liv i dag om det förra brottet hade hanterats av rutinerade mordutredare i stället för lokala lallare.