Hur Andersson ska bli vald är en gåta
Kan hon ha ett okänt ess i rockärmen?
För varje dag som går blir frågan om hur Sverige ska styras efter valet en allt större gåta.
Magdalena Andersson ger inga ledtrådar.
Det gör knappast Ulf Kristersson heller.
I SVT:s traditionella partiledarutfrågning pressades statsminister Magdalena Andersson (S) på hur hon vill att hennes framtida regering ska se ut – om hon vinner valet.
Hennes besked var följande:
- Hon vill leda en regering.
- Hon vill samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna. De kommer varken sitta i en Anderssonledd regering eller vara en samarbetspartner till den.
- Vänsterpartiet samarbetar Magdalena Andersson gärna med. Men hon vill inte ha med dem i regeringen. Det avståndstagandet uttryckte hon genom att säga att hon är ”tveksam” och att ”det inte är ett förstahandsalternativ”.
- Hon fortsätter gärna samarbetet med partierna bakom Januariavtalet, utöver S också C, L och MP. Men Liberalerna spräckte avtalet förra sommaren och är inte intresserade av en fortsättning.
Summa summarum innebär det här att Magdalena Andersson inte skulle kunna väljas till statsminister. Ännu mindre bilda regering. Ledamöter från M, L, KD, SD och V skulle röstat ner henne.
Slutsatsen bygger på att alla partier håller sig till vad de sagt fram till i dag i regeringsfrågan. Exempelvis att V står fast vid sitt beslut att rösta emot regeringar som de själva inte ingår i.
– Självklart, sade Nooshi Dadgostar (V) så sent som förra veckan i Aftonbladets partiledardebatt.
Men Magdalena Andersson kanske har en hemlig plan? Så kan det vara. Men även hemliga planer måste ha en verklighetsförankring. Och det finns inte för närvarande – om inte Magdalena Andersson har hemliga kort dolda i rockärmen. Hur hon ska kunna bilda regering är en gåta. Även när de fyra rödgröna partierna stöds av en majoritet i riksdagen.
Något mindre gåtfullt är det på politikens andra planhalva, den blå. Fyra partier vill ha Ulf Kristersson (M) som statsminister och än så länge har inget av den ställt ultima krav för att stödja honom i statsministeromröstningen.
Kristersson kan alltså räkna med att bli vald till statsminister om högeroppositionens fyra partier får majoritet i riksdagen.
Det är i nästa skede, efter statsministervalet och regeringsbildningen, som problemen tornar upp sig för honom.
Kristersson har satt upp ett baskrav för en regering. Den ska få stöd för sitt budgetförslag i riksdagen. Det förutsätter för det första att regeringen har stöd av en majoritet och för det andra att denna majoritet är överens om hur pengarna ska användas.
Det är de fyra partierna på högerkanten inte. För att ta ett enda exempel: Moderaterna vill vill betala sina skattesänkningar och satsningar med sänkt bistånd och sänkt a-kassa. Liberalerna och KD är helt emot sänkt bistånd, SD vill behålla den nuvarande nivån på arbetslöshetsersättningen.
Hur Ulf Kristersson och hans finansministerkandidat Elisabeth Svantesson ska få ordning på den ekvationen är också en gåta.
Den förre statsministern Stefan Löfven ställde kabinettsfråga på budgeten förra året. Om den inte gick igenom skulle han avgå. Han hann dock hoppa av före den avgörande omröstningen i riksdagen.
Kristersson har däremot inte uttalat ett ultimatum. Bara ställt ett krav som rimligen också måsta gälla honom själv.
Ingen ledamot behöver rösta för en statsminister för att den ska bli vald av riksdagen. Däremot får inte 175 eller fler ledamöter rösta emot. Det kallas negativ parlamentarism.
Det budgetalternativ som vinner riksdagens gillande är däremot det som för flest röster. Det är det normala, så kallad positiv parlamentarism.
Gå med i Iniziopanelen hos Demoskop – och gör dig hörd!
Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.
