Giljotinen – det demokratiska sättet att dö
Nya vapen uppfinns hela tiden, vapen som dödar och ödelägger. Men för varje nytt vapen blir alltid någon mycket rik, den som uppfunnit och tillverkat nyheten.
Så var det även med halshuggningsmaskinen giljotinen, den som användes under den franska revolutionen och sedan spreds över Europa, så småningom ända upp till Sverige. Den maskinen uppfanns inte av någon som hette Guillotin utan av en instrumentmakare som hette Tobias Schmidt och som var medlem i den svenska lutherska församlingen i Paris. Han var tysk medborgare, men eftersom han var lutheran var han medlem i den svenska lutherska församlingen, som var den enda icke-katolska församling som under långa perioder tilläts verka i Paris.
Då revolutionen utbröt i juli 1789 reformerades det franska samhället snabbt. Bland reformerna fanns även krav på att dödsstraffet skulle göras demokratiskt, lika för alla. Tidigare hade adelsmän privilegiet att avrättas snabbt och relativt smärtfritt med halshuggning medan enklare medborgare torterades och dödades långsamt. I nationalförsamlingen föreslog då doktor Joseph Guillotin att alla skulle avrättas på samma sätt och så humanitärt som möjligt.
Kirurgen Antoine Louis skissade då på en maskin med fallbila. Han överlät själva konstruktionsarbetet till den begåvade cembalotillverkaren Tobias Schmidt, en man med många talanger. Schmidt snickrade ihop en fungerande maskin som testades på djur och som år 1792 med gott resultat prövades på en dödsdömd brottsling. I januari 1793 debuterade maskinen rejält då kung Ludvig XVI avrättades på nuvarande Place de la Concorde i Paris.
Tobias Schmidt såg nu till att han inte bara fick patent på sin maskin utan dessutom ensamrätt att tillverka den i Frankrike. Därför konstruerade hans verkstad snart alla giljotiner som behövdes för Frankrikes samtliga 83 departement. Det blev masstillverkning, vilket inte var bra för kvaliteten på produkten. Snart kom det klagomål från många håll. Landets chefsåklagare tillkallade därför Schmidt och gav honom varningen: Om inte giljotinerna blir bättre tar staten tillbaka patenträtten. Schmidt uppmanades att använda bättre trävirke och ”göra förbättringar för snabbare och verkligen radikala avrättningar”. Schmidt lät då införa ett låsningssystem för fallbilan och monterade in kopparskenor i rännorna för att öka på fallet. Nu var maskinen perfekt, Schmidt blev ytterst förmögen och i motsats till de flesta av revolutionens ledare och de som hade beställt giljotinen, avled han själv vid hög ålder lugnt och stilla i sin säng 1831.
Napoleon Bonaparte gjorde slut på revolutionen. Under krigen som följde då de franska arméerna ockuperade allt större områden i Europa infördes giljotinen i land efter land i Europa, så också i många av de tyska rikena. Då Tyskland enades blev giljotinen den vanligaste avrättningsmetoden ända fram till 1966, då Auschwitzläkaren Horst Fischer giljotinerades i dåvarande DDR. Under Hitlertiden avrättades fler människor med giljotin i Tyskland än under hela franska revolutionen.
Den siste som avrättades med giljotin i Frankrike var en man som dömdes skyldig till brutala mord. Han avrättades 1977. President Mitterrand avskaffade slutligen dödsstraffet i Frankrike 1981.
Sverige var ett av de sista länderna som införde giljotin. Det var så sent som 1906, då en splitterny dödsmaskin införskaffades från Frankrike. Den användes en enda gång, då mördaren Johan Alfred Anders halshöggs på Långholmen 1910.
Men flera brottslingar dömdes till döden i Sverige efter det. Den siste var en man som hette Mohammed Beck Hadjetlaché, som hade kidnappat och mördat tre ryska medborgare i Sverige. Han var en turkisk-rysk före detta kosacköverste med extrema högeråsikter. Han dömdes till döden för morden, men hans straff förvandlades senare till livstids straffarbete när Sverige 1921 avskaffade dödsstraffet. 1973 avskaffades dödsstraff för även brott i krigstid.
Visste du att...
… ända fram till 1779 hade Sverige dödsstraff för över 70 olika brott, bland dem tidelag, hädelse, trolldom, tvegifte och upprepad stöld. Det var Gustav III, som var en monark i upplysningstidens anda, som såg till att lagen ändrades. Från hans tid var det kungen som skulle godkänna varje dödsdom, varför de flesta dödsdömda blev benådade.
… 58 av världens länder har fortfarande dödsstraff, men många av dem avrättar sällan de dömda. I Europa är det bara Vitryssland som fortfarande både dömer och avrättar fångar. I Vitryssland är även tortyr lagligt.
… Sveriges siste bödel var riksskarprättaren Anders Gustaf Dalman. Han genomförde fem halshuggningar med bila och den enda med giljotin i Sverige. Han var stamanställd korpral då han plockades ut bland 200 personer som sökte det då lediga jobbet. Själv tillfrisknade han aldrig efter att ha blivit överkörd av en spårvagn och avled 1920, strax innan dödsstraffet avskaffades i Sverige.